Forskning inom det här området visar på en komplex relation mellan medvetenhet om konsumtionsutsläpp och faktiska minskningar av växthusgasutsläpp. Ökad medvetenhet om det egna klimatavtrycket kan vara ett första steg mot mer hållbara beteenden, men det är inte en garanti för minskade växthusgasutsläpp. Tvärtom pratar man ofta om en klyfta mellan ökad medvetenhet och förändrad livsstil, en så kallad ”action – awareness gap”. Även om människor är medvetna om miljöproblem och vilka beteenden som leder till höga utsläpp, så bidrar faktorer som tillgänglighet, kostnader/ ekonomi, sociala normer och vanor till att förändringar inte sker. På individnivå finns experimentell forskning som visar att beteendeeffekten av specifik information om den egna energianvändningen eller den egna klimatpåverkan ofta orsakar minskningar av densamma på mellan 2-5%, men forskning visar också att det ofta sker en tillbakagång till tidigare beteenden efter en initial aktiveringsfas (se ex. The Use of Green Nudges as an Environmental Policy Instrument [38]).
Om författaren:
David Andersson
Postdoc, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Min forskning handlar ofta om hushållens (o)hållbara konsumtionsmönster och hur de skiljer sig mellan grupper. I min forskning har jag bland annat undersökt vilka faktorer som påverkar hushållens utsläpp av växthusgaser, om det finns en koppling mellan välbefinnande och växthusgasutsläpp, samt hur reboundeffekter skiljer sig mellan olika grupper med avseende på förmodade intentioner. Jag arbetar med att analysera hushållens konsumtionsmönster. Jag driver bolaget Svalna (www.svalna.se) som utvecklar och tillhandahåller tekniska lösningar och plattformar för att hjälpa människor och verksamheter att mäta och minska sitt klimatavtryck. Data från Svalnas app används i min och andras forskning. Jag har även grundat Kortspelet Klimatkoll (www.kortspeletklimatkoll.se)
+46 739 543 851
