Idag finns en relativt utbredd kunskap om att konsumtionen i länder som Sverige inte är hållbar. En stor del av miljöpåverkan från den svenska konsumtionen sker utomlands, i de länder där varorna produceras. Samtidigt finns det ett underskott på forskning om vad hållbar konsumtion egentligen innebär och hur vi kan ställa om mot detta – som individer, som företag, via civilsamhällets organisationer och via politiken. Målet med forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream är att bidra till omställning genom ökad kunskap om hur hållbar konsumtion som idag praktiseras av ett fåtal kan skalas upp och bli mer vanlig. Fokus är på områdena mat, semester och heminredning.
Konsumtion av varor och tjänster utgör en viktig bas i det samhälle vi byggt upp i Sverige. Möjligheter till produktion, handel och konsumtion av varor har ökat kraftigt, framför allt efter andra världskriget, och har skapat möjligheter till ökat välstånd, välfärd och valfrihet för många. Samtidigt finns många baksidor av dagens konsumtion, sociala såväl som miljömässiga. Det finns också stora skillnader i hurolika samhällsgrupper konsumerar – både i vilka varor och tjänster det gäller, samt i omfattningen av denna konsumtion.
Sammantaget ger den svenska konsumtionen upphov till stora miljökonsekvenser. Det gäller utsläpp av växthusgaser men också ianspråktagande av odlingsbar mark, icke-förnybara resurser som metaller, användning av färskvatten och utsläpp av miljögifter. Enligt Världsnaturfondens Living Planet Report från 2018 lever genomsnittssvensken som om vi hade fyra jordklot. Och i Världsnaturfondens rankning av alla länders ekologiska fotavtryck per capita ligger Sverige på fjortonde plats – bland världens ”värstingländer”.
Problemen förknippade med dagens konsumtionsmönster handlar också om sociala aspekter – arbetsvillkor i produktionen, påverkan på producenternas såväl som användarnas hälsa, välfärdssjukdomar som stress och övervikt. Räknar vi på det som produceras i Sverige är vi jämfört med andra länder skickliga på hållbarhet eftersom den förhållandevis lilla andelen produktion vi har i Sverige bedrivs med relativt hållbara produktionsmetoder och vi har tillgång till energi med låga klimatutsläpp. Räknar vi däremot även in den miljöpåverkan som sker i resten av världen till följd av svensk konsumtion av varor och tjänster är vi betydligt sämre eftersom vår konsumtionsnivå är hög internationellt sett. Det innebär att vi har flyttat vår miljöpåverkan till andra länder, där invånarna ofta har mindre resurser och som drabbas hårdare av miljöeffekterna.
För att komma till rätta med problemen som vår konsumtion orsakar, behövs en omställning till mer hållbar konsumtion, i Sverige såväl som globalt. Ett av de sjutton globala hållbarhetsmålen handlar just om Hållbar konsumtion och produktion. Vad detta innebär och hur det ska gå till är en komplicerad fråga, men redan nu finns mycket forskning och kunskap om vad hållbar konsumtion kan innebära. Vi vet redan att konsumtion av varor och tjänster som orsakar stora utsläpp av växthusgaser, t.ex. rött kött och flygresor, behöver minska om tvågradersmålet ska uppnås. Vi vet också att vi behöver bli bättre på att ta tillvara på naturresurser genom att dela, återvinna och återanvända mer, samt köpa produkter av högre kvalitet. Hållbar konsumtion skulle alltså kunna vara att minska köttkonsumtionen och äta mer vegetabilier, att semestra i närområdet eller att åka tåg istället för att flyga och t.ex. att köpa begagnade möbler istället för nya.
Men det finns många andra exempel på vad som skulle kunna vara hållbar konsumtion som inte alltid utgår ifrån ett miljöperspektiv. Vi vet exempelvis att vi i Sverige behöver konsumera mindre socker för att förbättra folkhälsan. Hållbar konsumtion kan också handla om att stärka lokalsamhället, den lokala gemenskapen och ekonomin, t.ex. genom att handla från ett lokalt kooperativ. Det kan också handla om att bredda sina praktiska kunskaper, t.ex. genom att odla mat, att gemensamt vårda och reparera ting. Motiven till att utveckla sådana praktiska färdigheter kan handla om välbefinnande, social gemenskap och/eller för att ha alternativa försörjningssystem vid kriser eller katastrofer. I detta arbete med kartläggning av hållbara konsumtionspraktiker har vi varit angelägna om att inte bara fånga in konsumtion av varor och tjänster som marknadsförs eller ramas in som ”ekologiskt hållbara”, ”gröna” eller ”eko” utan också få med konsumtionspraktiker som präglas av andra former av hållbarhetstänkande. Det kan t.ex. vara sådant som görs av primärt ekonomiska skäl, som att vårda och reparera, befintliga såväl som historiska praktiker. Hållbar konsumtion kan med andra ord yttra sig på en rad olika sätt och hur man tolkar detta skiljer sig mellan olika samhällsgrupper.
Den här texten är i huvudsak hämtad från vår rapportserie om hållbar konsumtion. Läs mer här.