Hållbar konsumtion

Tillväxtdrivande konsumtion av varor och tjänster utgör en viktig bas i det moderna samhällsbygget. Samtidigt hänger många av de miljöproblem som världen står inför ihop med våra produktions- och konsumtionsmönster. Det gäller bland annat negativ klimatpåverkan, ohållbar resursanvändning, utarmning av ekosystem, minskad biologisk mångfald och utsläpp av miljögifter. De varor och tjänster vi konsumerar påverkar miljön och även vår hälsa, under hela sin livscykel, från tillverkning till distribution, användning och återvinning eller destruktion. Miljöpåverkan beror dels på hur mycket vi konsumerar totalt sett, dels på vilka effekter det vi konsumerar har på miljön.

Globala utvecklingsmål

I december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. I det framgår bland annat att hållbara livsstilar och hållbara konsumtionsmönster spelar en viktig roll i att tackla klimatförändringarna. FN:s klimatpanel (IPCC) menar att klimatutsläppen har en potential att minska avsevärt, särskilt pekas på förändrade konsumtionsmönster, transporter, energianvändning i byggnader och förändring av matproduktion/konsumtion.[1]

Världens ledare har också enats om sjutton globala utvecklingsmål (Sustainable Development Goals), där ett av mål nummer 12 berör hållbar konsumtion och produktion vilka ses som förutsättningar för att ställa om till en mer hållbar ekonomi.[2]

Samhällsvetenskapen har haft, och har fortfarande, en mindre roll inom hållbarhets- och klimatforskningen. Fram till nu har fokus primärt varit att bevisa människans påverkan på miljö- och klimat. Det finns goda skäl att fokusera på det, men enigheten växer kring behovet av att prioritera forskning som tittar på t ex behovet av att anpassa våra regelverk till ett verktyg för att skapa mer hållbar konsumtion.[3]

Våra beteenden och attityder spelar även de en viktig roll. Samhällsvetenskapen studerar hur konsumenter väljer – eller inte väljer – att integrera miljöhänsyn i sina beslut, vilken roll normer har, samt attityder och värderingar.[4]Forskning inom hållbarhetsområdet pekar tydligt på att vi måste minska den negativa miljöpåverkan som vår konsumtion har genom att ersätta dagens resursintensiva och avfallsgenererande produktion med mer hållbara metoder. Här finns också stora möjligheter till att bidra med minskad miljöpåverkan genom ”icke konsumtion”, cirkulär ekonomi, bytesekonomi och liknande initiativ som bättre tar tillvara våra gemensamma resurser. Detta ställer stora krav på förändringar i våra konsumtions- och produktionsmönster.

Hållbar konsumtion ur ett systemperspektiv

Cirkulär ekonomi, delningsekonomi och digitalisering är tre viktiga och sammankopplade fenomen som kan ha stor potential att bidra till hållbar konsumtion ur ett systemperspektiv. Men det finns fortfarande begränsad forskning och systematisk empirisk kartläggning om hur de påverkar och förstärker varandra.[5]

Traditionellt har styrningen av vår konsumtion skett med ekonomiska styrmedel i form av skatter och subventioner, regleringar i form av lagar och förordningar och informativa styrmedel exempelvis i form av miljömärkning. Vi behöver förstå hur olika styrmedel interagerar tillsammans och bäst kan kombineras för att åstadkomma en hållbar konsumtion.[6]

Att mäta belastning på miljö- och klimat kan göras på flera olika sätt. Sverige är olika hållbart beroende på hur en räknar. Räknar vi på det som produceras i Sverige är vi jämfört med andra länder mycket duktiga på hållbarhet eftersom den relativt sett lilla produktion vi har kvar i Sverige är anpassad till hållbara produktionsmetoder och framförallt har vi tillgång till hållbar energi (i det här fallet menas energi som inte bidrar till klimatutsläpp). Räknar vi däremot in även de avtryck vi gör i resten av världen utifrån de varor vi importerar för vår konsumtion är vi betydligt sämre eftersom vår konsumtionsnivå är internationellt sett hög. Vi har gått om pengar och vi lägger en stor del av vårt kapital på att konsumera, både som privatpersoner och som nation. Allra sämst ser hållbarheten ut för Sveriges del när vi mäter vårt ekologiska fotavtryck, det vill säga, hur stor areal som går åt för att tillgodose vår konsumtion. Hållbar konsumtion handlar inte bara om utsläppsnivåer utan också om övrig användning av globala resurser – mineraler, metaller, vatten, mark, etc.

Fotnot:

[1]Background paper Sustainable Consumption: Research Challenges , s.7, April 2016 , Authors: Lucia A. Reisch (Chair) Maurie J. Cohen John B. Thøgersen Arnold Tukker Kathrin Krause (secretary)

[2]Text Mistras utlysning

[3]Background paper Sustainable Consumption: Research Challenges , s.7, April 2016 , Authors: Lucia A. Reisch (Chair) Maurie J. Cohen John B. Thøgersen Arnold Tukker Kathrin Krause (secretary)

[4]Text Mistras utlysning

[5]slutrapport_omstalllningtillhallbarhet-och-konkurenskraft_tilg s.62

[6]Text Mistras utlysning

 

Följ mig på Twitter

Evenemang

  1. Styrelsemöte Mistra Sustainable Consumption

    november 26 @ 14:00 - 17:00
  2. Seminarium med programmets internationella referensgrupp

    23 maj, 2019 @ 08:00 - 24 maj, 2019 @ 17:00

Våra fokusområden

Mat

Resa

Inredning