Se webinarium: Makt, staten och minskad tillväxt

Se webinarium: Makt, staten och minskad tillväxt

Mot bakgrund av en planetär nödsituation och bristen på empiriska bevis för absolut frikoppling av BNP-tillväxt från resursförbrukning argumenterar föreläsningen för minskad tillväxt.

Den tar upp komplexiteten i omställningar mot minskad tillväxt och föreslår sätt att teoretisera och empiriskt studera dessa med fokus på staten och maktrelationer. Empiriskt baseras föreläsningen på nyligen genomförda kvantitativa undersökningar och kvalitativa deliberativa forumdata från Sverige. 

Max Koch är professor i socialpolitik och hållbarhet vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Han är sociolog och hans forskning utforskar hur politisk och ekonomisk omstrukturering återspeglas i sociala strukturer och miljön. Professor Koch har också i allt högre grad behandlat och publicerat om minskad tillväxt och hållbar välfärd i relation till omställning och socio-ekologisk hållbarhet.

MODERATOR: Åsa Svenfelt, Linköpings universitet och Mistra Sustainable Consumption

POWER POINT-PRESENTATION
Se Max Kochs slides här. 


FÖRELÄSNINGSSERIEN
Föreläsningen ges inom föreläsningsserien: Makt i hållbar omställning. Målgruppen för serien är forskare och doktorander. Serien kommer att belysa olika perspektiv på makt i hållbar omställning. Serien organiseras av Mistra Sustainable Consumption i samarbete med Tema Teknik och social förändring (TEMAT) och Centrum för kommunstrategiska studier – CKS, vid Linköpings universitet.

Se fler delar i serien här: 
Makt och hållbar konsumtion med professor Doris Fuchs, University of Münster. 

Se webbinarium: Makt och hållbar konsumtion

Se webbinarium: Makt och hållbar konsumtion

Ett webbinarium om hållbar konsumtion och makt med professorn Doris Fuchs vid universitetet i Münster.

Rådande berättelser om hållbar konsumtion tenderar att blunda för maktstrukturer och hur de formar våra vardagliga konsumtionsvanor. Även om vissa förbättringar av sociala standarder och miljöpåverkan från produktionen har uppnåtts, ökar övergripande resurskonsumtion ständigt. Ändå behövs snarast en omfattande hållbarhetstransformation för att möta de socio-ekologiska kriserna i dagens samhälle.

Denna föreläsning utforskar de strukturella hinder som en hållbarhetstransformation står inför och som måste övervinnas för att möjliggöra hållbara konsumtionspraktiker.

Om Doris Fuchs
Professor Doris Fuchs är direktör vid Forskningsinstitutet för Hållbarhet – Helmholtz-centret Potsdam (RIFS) och professor i hållbar utveckling vid universitetet i Münster. Hon är statsvetare och hennes forskning inkluderar frågor om förhållandet mellan demokrati och hållbarhet, hållbar konsumtion och transnationell hållbarhetsstyrning. Professor Fuchs har omfattande publicerat om hållbarhetstransitioner och hållbar konsumtion och har även fokuserat på maktförhållanden i dessa sammanhang.

Moderator
Åsa Svenfelt, Linköpings universitet

ARRANGERAT AV
Mistra Sustainable Consumption

Inspelat den 26 april 2024.

FÖRELÄSNINGSSERIEN
Föreläsningen ges inom föreläsningsserien: Makt i hållbar omställning. Målgruppen för serien är forskare och doktorander. Serien kommer att belysa olika perspektiv på makt i hållbar omställning. Serien organiseras av Mistra Sustainable Consumption i samarbete med Tema Teknik och social förändring (TEMAT) och Centrum för kommunstrategiska studier – CKS, vid Linköpings universitet.

Webbinarium: Medborgarråd för omställning

Webbinarium: Medborgarråd för omställning

För att ställa om till ett hållbart samhälle krävs nya sätt att tänka kring samhällets organisation och planering. Ett sätt är att arbeta med är så kallade medborgarråd som får i uppgift att utveckla förslag för omställning. I detta webbinarium medverkar representanter från olila europeiska länder samt Sverige. 

På flera håll i Europa har medborgarråd testats och i Sverige utforskas det av bland andra Livsmedelsverket och Göteborgs Stad. Flera pågående forskningsprojekt, t.ex. inom Mistra Sustainable Consumption följer denna utveckling.

Vad kan vi lära oss från medborgarråd i exempelvis Frankrike och Finland? Hur kan man rent praktiskt arbeta? Hur kan och bör det förankras inte minst i relation till medborgarna? Tillsammans med inbjudna europeiska gäster gör vi en spaning kring hur medborgarråd kan fungera som ett verktyg för omställning.

DELTAGARNA OCH DERAS PRESENTATIONER

  • Steph Toro är projektledare och strateg vid Digidem Lab i Göteborg och arbetar med att testa och implementera metoder för deltagandedemokrati i offentliga institutioner. Se Stephs presentation här. 
  • Kristina Eberth, Förvaltningen för demokrati och medborgarservice och Mats Alfredsson, Miljöförvaltningen, Göteborg stad.
  • Heli Saarikoski är forskare vid Finlands miljöcentral. Hennes forskning fokuserar på deliberativ miljöstyrning och samskapande kunskapsproduktion i vetenskapsintensiva miljökonflikter. Se Helis presentation här. 
  • Mathilde Bouyé leder demokrati- och klimatinitiativ, inklusive ett projekt kring demokratisk innovation och rättvis omställning, samt en rapport om medborgarråd och klimatnödläget för World Resources Institute. Hon har tidigare tjänstgjort som fransk diplomat i arbetet med FNs hållbarhetsmål och klimatförhandlingar. Se Mathilde Bouyés presentation här. 
  • Tim Daw är docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm Resilience Center. Han forskar om potentialen för deliberativa “mini-publics” för hållbarhetsomställning och är en av arrangörerna för ett nationellt medborgarråd för klimatet 2024. Se Tim Daws presentation här. 


Inspelat den 12 december 2023. 

 

 

Se webbinarium: Företagsamhet och välfärd i en ekonomi utan tillväxt?

Tillväxtkritiker ifrågasätter hållbarheten i att sträva efter evig ekonomisk tillväxt, och om den ens är möjlig. Men hur skulle alternativet – en postgrowth-ekonomi – kunna se ut? Det diskuteras i workshopen ”Rethinking Prosperity: business and welfare in a postgrowth economy”.

“All you can talk about is money and fairytales of eternal economic growth”. Så sa Greta Thunberg på FN:s klimattoppmöte i New York för nästan exakt fyra år sedan, följt av de berömda och känslomässigt laddade orden riktade till världsledarna i rummet – ”How dare you!”.

Men det är inte bara Greta och klimatstrejkande ungdomar som ifrågasätter tillväxtparadigmen, utan också allt fler forskare och andra praktiker. Från deras håll pratas det ofta om att hitta strategier som på ett planerat sätt kan skala ned ekonomin utan att den kollapsar, och se till att skapa socialt och ekologiskt välbefinnande inom planetens gränser.

Hur påverkas vi av degrowth?
Samtidigt är förståelsen begränsad för hur en postgrowth-ekonomi skulle kunna se ut i praktiken, speciellt vad gäller företags och organisationers roll. Därför anordnade  Mistra Sustainable Consumption tillsammans med partners en workshop där akademiker och praktiker möttes och diskuterade ämnet.

Hur skulle samhället, näringslivet och välfärden påverkas av degrowth? Och hur skulle organisationer och företag kunna bidra till samhället utan att vara beroende av ekonomisk tillväxt? Observera att workshopen framförallt är för lokala forskare, doktorander eller masterstudenter i lundatrakten. Den spelades in på Lunds universitet den 20e oktober 2023.

TALARE:

  • Markus Feldthus, Post Growth Guide (Denmark)
  • Max Koch, Lund University (Sweden)
  • Jennifer Hinton, Lund University (Sweden)
  • Tobias Froese, ESCP Europe Berlin
  • Patrick Elf, CUSP and CEEDR (UK)
  • Oksana Mont, IIIEE, Lund University (Sweden)
  • Hege Sæbjørnsen, INGKA
  • Caroline Reid, Oatly
  • Andreas Anderholm Pedersen, GIAB (Sweden)

 

Isabel Nilsson Alarcon

Resultatkavalkad – korta filmer om vår forskning

Vi förstör fungerande produkter för lika mycket som hela Cyperns BNP per år i EU. Det är fullt möjligt att minska skolmatens utsläpp utan protester. Och hur gör ska egentligen turistföreningar förhålla sig till att skapa en ”lagom” stor turism?  I ett antal korta filmer presenterar vi ett urval av våra forskningsresultat inom hållbar konsumtion.

Så mycket produkter förstör vi

Oksana Mont, professor Lunds universitet berättar om hur mycket helt nya produkter som förstörs och vad vi kan göra åt det.

Hur kan reparation bli mer mainstream?

Jessika Richter postdoc vid Lunds universitet  berättar om hindren och möjligheterna för att skapa större genomslag för att reparera våra prylar.

Kan nattåg ersätta flyg?

Nattåg har möjlighet att ersätta så mycket som 30% av flygresor i Europa. Jonas Nässén, forskare vid Chalmers i Göteborg berättar hur det ska gå till.

Vad tycker svenskar om miljöfrågan egentligen?

Svenskars inställning till miljö har både varit rätt konstant och ändrats lite på senare tid. Simon Matti, professor i statsvetenskap Luleå tekniska universitet berättar om sin senaste opninionsforskning.

Hur ser en ”lagom” turism ut?

Mikael Klintman, professor sociologi vid Lunds universitet berättar om sin forskning om hur turistorganisationer ska jobba med hållbarhet.

I ett forskningsexperiment på några skolor i Lund minskade klimatutsläppen med 20% utan att någon protesterade. Erik André, kommundoktorand vid Chalmers högskola, Göteborg berättar hur det gick till.

Flyger veganer mer än andra?

VIlken indirekt effekt har klimatvänliga beteenden? Flyger du mer eller mindre om du är vegan? David Andersson, Postdoc vid Chalmers högskola, Göteborg berättar om sin forskning.

Matthias Lehner, biträdande universitetslektor, IIIEE, Lunds universitet berättar om sin forskning att försöka skapa nudges på Apoteas hemsida.

 

Inspelat september 2023 på KTH, Stockholm.

Om du inte flyger, åker du mer bil då?

 

Ny teknik, förändrade livsstilar och energieffektiviseringar har alla potential att minska utsläppen från vår konsumtion, men när vi sparar pengar eller tid, vad gör vi då med de resurser som frigörs? Om du inte har bil, flyger du mer då? Att effektiviseringar eller minskad konsumtion på ett område riskerar att öka konsumtionen på ett annat brukar beskrivas som rekyleffekter eller så kallad moralisk licensiering. Ny forskning av David Andersson och Jonas Nässén visar dock att miljömedvetna personer även har lägre utsläpp inom andra områden.

Ekonomiskt orsakade rekyleffekter kan exempelvis minska den förväntade miljövinsten av en mer bränsleeffektiv bil, då billigare kilometerpris leder konsumenten att köra längre. Miljövinsten äts på så sätt upp av ökat användande. Samtidigt kan indirekta rekyleffekter orsakas av att besparingarna som görs på minskad konsumtion av särskilda varor och tjänster, går till ökad konsumtion av varor och tjänster på ett annat område med betydande, lika stora eller i vissa fall till och med större växthusgasutsläpp.

Inom psykologisk forskning förklaras sådana indirekta effekter med att ett miljöbeteende kan ”spilla över” (eng. spill over) på andra beteenden. Den som sopsorterar kanske i högre utsträckning väljer att ta cykeln till jobbet, vilket då är en positiv ”spill over”, men även den motsatta effekten kan uppstå, dvs att den som cyklar till jobbet tycker sig ha ”gjort sin del” och har utrymme i den personliga utsläppsbudgeten för en flygresa.

I studien visar David Andersson och Jonas Nässén att en hållbar livsstil inom ett område snarare verkar vara sammankopplat med minskningar inom andra områden för en grupp av miljömedvetna personer.

Forskningen har möjliggjorts genom samarbete med klimatkalkylatorn Svalna som låter användare koppla upp sin bank mot tjänsten för att uppskatta klimatavtrycket från varje köp. Användare som vill kan också dela data för forskningsändamål (sk citizen science). Genom att få ta del av aggregerade data över både spenderade kronor och utsläpp inom olika områden kunde forskarna utvärdera effekterna av fyra livsstilsalternativ med låga koldioxidutsläpp: att inte äga en bil, inte flyga, inte bo i ett fristående hus och ha en vegansk kost. Utöver att dessa livstillalternativ medför betydande minskningar i klimatavtryck var de inte kopplade till substantiella ökningar i utgifter på andra varor och tjänster med höga utsläpp.

Bland studiens deltagare, en grupp av starkt miljöengagerade personer, visar resultaten att negativa rekyleffekter kan undvikas. Forskarna planerar nu att undersöka om resultaten också stämmer för ett mer representativt urval av den svenska befolkningen.

STUDIEN
Läs hela studien ”Measuring the direct and indirect effects of low-carbon lifestyles using financial transactions” här.

KONTAKT
David Andersson, Post doc, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori.

+46 739 543 851

Webinar: A Radically New Consumption – What Could Climate Commitments Imply?

Webinar: A Radically New Consumption – What Could Climate Commitments Imply?

Sweden may become the first country in the world to have a consumption-based climate target. This would include emissions both in Sweden and abroad that are caused by Swedish consumption.

But what kind of consumption is compatible with climate commitments? What will we eat? How will we travel?

In the webinar below there are presentations from several studies that focused on consumption patterns in different countries that are compatible with climate targets. Differences and similarities between the studies and their results are presented. Possible policy implications are discussed in a panel. The unanimous suggestions from the Swedish all-parties committee on environmental quality objectives are also presented.

 

THE PRESENTATIONS:

How does the Swedish based consumption-based climate goal work?
Emma Nohrén, chair in the Parliamentary committee (Swedish Green Party, MP) (30 min)

Examples of studies of consumption in line with climate targets: (45 min)

1.5-degree lifestyles – converging towards a fair consumption space
Magnus Bengtsson,
Policy Lead Hot or cool institute

Neither technology, nor behavioral changes, will save the climate! 
Jörgen Larsson, associate professor Chalmers University of Technology, Gothenburg

Luxembourg in Transition – Net zero by 2050
Claudia Hitaj, Research Associate, Luxembourg Institute of Science & Technology

Four low-carbon futures for Sweden in 2050
Göran Finnveden, Professor, Program Director Mistra Sustainable Consumption, KTH

PANEL DISCUSSION (45 min)
What can these major consumption changes lead to?

Åsa Persson, Stockholm Environment Institute
Doris Fuchs, University of Münster
Emma Nohrén, chair in the Parliamentary committee (Swedish Green Party, MP)
Oksana Mont, Professor in sustainable consumption governance, Lund University
Jorge Laguna Celis, Head of the 10YFP Secretariat, UN Environment

Moderator: Robert Höglund, Independent climate advisor.

Tågturné  – en forskningskonferens på räls

Tågturné – en forskningskonferens på räls

Sveriges största forskningsprogram om hållbar konsumtion  presenterade sina resultat under en tre dagars tågturné runt om i landet. Under 25-27 april 2022 åkte Mistra Sustainable Consumption Stockholm-Lund (25 april), Lund-Falkenberg, Falkenberg-Göteborg (26 april) Göteborg-Karlstad, och Karlstad-hemåt (27 april). På vägen presenterade och diskuterade vi fyra år av forskning kring hållbar konsumtion, gjorde studiebesök, åt hållbar mat och anordnade panelsamtal och olika aktiviteter. 

Se de olika seminarierna inspelade nedan!

 

MÅNDAG 25 APRIL

15.00-17.30

”Lektioner i hållbart ätande” (Polhemskolan i Lund)

Läs mer här.


10.30 ”Maten som tema i hållbart semestrande”

Läs mer här.

 

18.00-19.30

“Libraries of Things – and other Models for Sustainable Home Furnishing” (Lunds Stadsbibliotek)

Läs mer om denna punkt här. 


 

TISDAG 26 APRIL

18.00-19.30
”Hur kan våra semestrar bli klimatmässigt hållbara?” (Världskulturmuseet i Göteborg)


 

ONSDAG 27 APRIL

13.30-16.30
”Styrning mot hållbar konsumtion” (Karlstad Congress Culture Centre)

Läs mer här. 

 

Se webbinarium: Så kan kommuner främja hållbar konsumtion

I arbetet med att ställa om till ett mer hållbart samhälle så är vår konsumtion en av de stora utmaningarna. Och här har kommunerna en viktig roll. De är nära människor i deras vardag och kan skapa förutsättningar som gör det lätt att konsumera hållbart. Deras initiativ kan också inspirera andra kommuner samt skalas upp och bli nationella.

I detta webbinarium  får vi höra exempel på vad några olika kommuner gör idag, samt diskutera vilka möjligheter kommunerna har när det gäller att styra och underlätta för invånarna att konsumera mer hållbart. Vilka erfarenheter kan vi dra av det som görs? Vad behövs ytterligare för att öka takten i omställning av konsumtionsmönster?

Medverkande: Karin André, forskare Stockholm Environment Institute Om hinder och möjligheter när det gäller svenska kommuners arbete med hållbar konsumtion.
Henric Barkman, miljöstrateg Karlstad kommun Om hur kommunerna kan få fart på delningsekonomin.
Erik André, doktorand på Göteborgs Stad, Chalmers och för Mistra Sustainable Consumption Om sin forskning kring klimatoptimerade skolmåltider.
Emma Börjesson, projektledare Malmö stads miljöförvaltning Fokus på cirkulära möjligheter inom upphandling men även med aktiviteter som inspirerar invånarna till hållbarhet. Berättar bl.a. om kampanj för att inspirera Malmöbor till att älska sina kläder.

Moderator: Katarina Eckerberg, professor emerita i statsvetenskap vid Umeå universitet och styrelsemedlem i Mistra Sustainable Consumption.

Webbinariet arrangerades 6 dec 2021 av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.