Webbinarium: Medborgarråd för omställning

Webbinarium: Medborgarråd för omställning

För att ställa om till ett hållbart samhälle krävs nya sätt att tänka kring samhällets organisation och planering. Ett sätt är att arbeta med är så kallade medborgarråd som får i uppgift att utveckla förslag för omställning. I detta webbinarium medverkar representanter från olila europeiska länder samt Sverige. 

På flera håll i Europa har medborgarråd testats och i Sverige utforskas det av bland andra Livsmedelsverket och Göteborgs Stad. Flera pågående forskningsprojekt, t.ex. inom Mistra Sustainable Consumption följer denna utveckling.

Vad kan vi lära oss från medborgarråd i exempelvis Frankrike och Finland? Hur kan man rent praktiskt arbeta? Hur kan och bör det förankras inte minst i relation till medborgarna? Tillsammans med inbjudna europeiska gäster gör vi en spaning kring hur medborgarråd kan fungera som ett verktyg för omställning.

DELTAGARNA OCH DERAS PRESENTATIONER

  • Steph Toro är projektledare och strateg vid Digidem Lab i Göteborg och arbetar med att testa och implementera metoder för deltagandedemokrati i offentliga institutioner. Se Stephs presentation här. 
  • Kristina Eberth, Förvaltningen för demokrati och medborgarservice och Mats Alfredsson, Miljöförvaltningen, Göteborg stad.
  • Heli Saarikoski är forskare vid Finlands miljöcentral. Hennes forskning fokuserar på deliberativ miljöstyrning och samskapande kunskapsproduktion i vetenskapsintensiva miljökonflikter. Se Helis presentation här. 
  • Mathilde Bouyé leder demokrati- och klimatinitiativ, inklusive ett projekt kring demokratisk innovation och rättvis omställning, samt en rapport om medborgarråd och klimatnödläget för World Resources Institute. Hon har tidigare tjänstgjort som fransk diplomat i arbetet med FNs hållbarhetsmål och klimatförhandlingar. Se Mathilde Bouyés presentation här. 
  • Tim Daw är docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm Resilience Center. Han forskar om potentialen för deliberativa “mini-publics” för hållbarhetsomställning och är en av arrangörerna för ett nationellt medborgarråd för klimatet 2024. Se Tim Daws presentation här. 


Inspelat den 12 december 2023. 

 

 

Resultatkavalkad – korta filmer om vår forskning

Vi förstör fungerande produkter för lika mycket som hela Cyperns BNP per år i EU. Det är fullt möjligt att minska skolmatens utsläpp utan protester. Och hur gör ska egentligen turistföreningar förhålla sig till att skapa en ”lagom” stor turism?  I ett antal korta filmer presenterar vi ett urval av våra forskningsresultat inom hållbar konsumtion.

Så mycket produkter förstör vi

Oksana Mont, professor Lunds universitet berättar om hur mycket helt nya produkter som förstörs och vad vi kan göra åt det.

Hur kan reparation bli mer mainstream?

Jessika Richter postdoc vid Lunds universitet  berättar om hindren och möjligheterna för att skapa större genomslag för att reparera våra prylar.

Kan nattåg ersätta flyg?

Nattåg har möjlighet att ersätta så mycket som 30% av flygresor i Europa. Jonas Nässén, forskare vid Chalmers i Göteborg berättar hur det ska gå till.

Vad tycker svenskar om miljöfrågan egentligen?

Svenskars inställning till miljö har både varit rätt konstant och ändrats lite på senare tid. Simon Matti, professor i statsvetenskap Luleå tekniska universitet berättar om sin senaste opninionsforskning.

Hur ser en ”lagom” turism ut?

Mikael Klintman, professor sociologi vid Lunds universitet berättar om sin forskning om hur turistorganisationer ska jobba med hållbarhet.

I ett forskningsexperiment på några skolor i Lund minskade klimatutsläppen med 20% utan att någon protesterade. Erik André, kommundoktorand vid Chalmers högskola, Göteborg berättar hur det gick till.

Flyger veganer mer än andra?

VIlken indirekt effekt har klimatvänliga beteenden? Flyger du mer eller mindre om du är vegan? David Andersson, Postdoc vid Chalmers högskola, Göteborg berättar om sin forskning.

Matthias Lehner, biträdande universitetslektor, IIIEE, Lunds universitet berättar om sin forskning att försöka skapa nudges på Apoteas hemsida.

 

Inspelat september 2023 på KTH, Stockholm.

Om du inte flyger, åker du mer bil då?

 

Ny teknik, förändrade livsstilar och energieffektiviseringar har alla potential att minska utsläppen från vår konsumtion, men när vi sparar pengar eller tid, vad gör vi då med de resurser som frigörs? Om du inte har bil, flyger du mer då? Att effektiviseringar eller minskad konsumtion på ett område riskerar att öka konsumtionen på ett annat brukar beskrivas som rekyleffekter eller så kallad moralisk licensiering. Ny forskning av David Andersson och Jonas Nässén visar dock att miljömedvetna personer även har lägre utsläpp inom andra områden.

Ekonomiskt orsakade rekyleffekter kan exempelvis minska den förväntade miljövinsten av en mer bränsleeffektiv bil, då billigare kilometerpris leder konsumenten att köra längre. Miljövinsten äts på så sätt upp av ökat användande. Samtidigt kan indirekta rekyleffekter orsakas av att besparingarna som görs på minskad konsumtion av särskilda varor och tjänster, går till ökad konsumtion av varor och tjänster på ett annat område med betydande, lika stora eller i vissa fall till och med större växthusgasutsläpp.

Inom psykologisk forskning förklaras sådana indirekta effekter med att ett miljöbeteende kan ”spilla över” (eng. spill over) på andra beteenden. Den som sopsorterar kanske i högre utsträckning väljer att ta cykeln till jobbet, vilket då är en positiv ”spill over”, men även den motsatta effekten kan uppstå, dvs att den som cyklar till jobbet tycker sig ha ”gjort sin del” och har utrymme i den personliga utsläppsbudgeten för en flygresa.

I studien visar David Andersson och Jonas Nässén att en hållbar livsstil inom ett område snarare verkar vara sammankopplat med minskningar inom andra områden för en grupp av miljömedvetna personer.

Forskningen har möjliggjorts genom samarbete med klimatkalkylatorn Svalna som låter användare koppla upp sin bank mot tjänsten för att uppskatta klimatavtrycket från varje köp. Användare som vill kan också dela data för forskningsändamål (sk citizen science). Genom att få ta del av aggregerade data över både spenderade kronor och utsläpp inom olika områden kunde forskarna utvärdera effekterna av fyra livsstilsalternativ med låga koldioxidutsläpp: att inte äga en bil, inte flyga, inte bo i ett fristående hus och ha en vegansk kost. Utöver att dessa livstillalternativ medför betydande minskningar i klimatavtryck var de inte kopplade till substantiella ökningar i utgifter på andra varor och tjänster med höga utsläpp.

Bland studiens deltagare, en grupp av starkt miljöengagerade personer, visar resultaten att negativa rekyleffekter kan undvikas. Forskarna planerar nu att undersöka om resultaten också stämmer för ett mer representativt urval av den svenska befolkningen.

STUDIEN
Läs hela studien ”Measuring the direct and indirect effects of low-carbon lifestyles using financial transactions” här.

KONTAKT
David Andersson, Post doc, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori.

+46 739 543 851

Webinar: A Radically New Consumption – What Could Climate Commitments Imply?

Webinar: A Radically New Consumption – What Could Climate Commitments Imply?

Sweden may become the first country in the world to have a consumption-based climate target. This would include emissions both in Sweden and abroad that are caused by Swedish consumption.

But what kind of consumption is compatible with climate commitments? What will we eat? How will we travel?

In the webinar below there are presentations from several studies that focused on consumption patterns in different countries that are compatible with climate targets. Differences and similarities between the studies and their results are presented. Possible policy implications are discussed in a panel. The unanimous suggestions from the Swedish all-parties committee on environmental quality objectives are also presented.

 

THE PRESENTATIONS:

How does the Swedish based consumption-based climate goal work?
Emma Nohrén, chair in the Parliamentary committee (Swedish Green Party, MP) (30 min)

Examples of studies of consumption in line with climate targets: (45 min)

1.5-degree lifestyles – converging towards a fair consumption space
Magnus Bengtsson,
Policy Lead Hot or cool institute

Neither technology, nor behavioral changes, will save the climate! 
Jörgen Larsson, associate professor Chalmers University of Technology, Gothenburg

Luxembourg in Transition – Net zero by 2050
Claudia Hitaj, Research Associate, Luxembourg Institute of Science & Technology

Four low-carbon futures for Sweden in 2050
Göran Finnveden, Professor, Program Director Mistra Sustainable Consumption, KTH

PANEL DISCUSSION (45 min)
What can these major consumption changes lead to?

Åsa Persson, Stockholm Environment Institute
Doris Fuchs, University of Münster
Emma Nohrén, chair in the Parliamentary committee (Swedish Green Party, MP)
Oksana Mont, Professor in sustainable consumption governance, Lund University
Jorge Laguna Celis, Head of the 10YFP Secretariat, UN Environment

Moderator: Robert Höglund, Independent climate advisor.

Tågturné  – en forskningskonferens på räls

Tågturné – en forskningskonferens på räls

Sveriges största forskningsprogram om hållbar konsumtion  presenterade sina resultat under en tre dagars tågturné runt om i landet. Under 25-27 april 2022 åkte Mistra Sustainable Consumption Stockholm-Lund (25 april), Lund-Falkenberg, Falkenberg-Göteborg (26 april) Göteborg-Karlstad, och Karlstad-hemåt (27 april). På vägen presenterade och diskuterade vi fyra år av forskning kring hållbar konsumtion, gjorde studiebesök, åt hållbar mat och anordnade panelsamtal och olika aktiviteter. 

Se de olika seminarierna inspelade nedan!

 

MÅNDAG 25 APRIL

15.00-17.30

”Lektioner i hållbart ätande” (Polhemskolan i Lund)

Läs mer här.


10.30 ”Maten som tema i hållbart semestrande”

Läs mer här.

 

18.00-19.30

“Libraries of Things – and other Models for Sustainable Home Furnishing” (Lunds Stadsbibliotek)

Läs mer om denna punkt här. 


 

TISDAG 26 APRIL

18.00-19.30
”Hur kan våra semestrar bli klimatmässigt hållbara?” (Världskulturmuseet i Göteborg)


 

ONSDAG 27 APRIL

13.30-16.30
”Styrning mot hållbar konsumtion” (Karlstad Congress Culture Centre)

Läs mer här. 

 

Se webbinarium: Så kan kommuner främja hållbar konsumtion

I arbetet med att ställa om till ett mer hållbart samhälle så är vår konsumtion en av de stora utmaningarna. Och här har kommunerna en viktig roll. De är nära människor i deras vardag och kan skapa förutsättningar som gör det lätt att konsumera hållbart. Deras initiativ kan också inspirera andra kommuner samt skalas upp och bli nationella.

I detta webbinarium  får vi höra exempel på vad några olika kommuner gör idag, samt diskutera vilka möjligheter kommunerna har när det gäller att styra och underlätta för invånarna att konsumera mer hållbart. Vilka erfarenheter kan vi dra av det som görs? Vad behövs ytterligare för att öka takten i omställning av konsumtionsmönster?

Medverkande: Karin André, forskare Stockholm Environment Institute Om hinder och möjligheter när det gäller svenska kommuners arbete med hållbar konsumtion.
Henric Barkman, miljöstrateg Karlstad kommun Om hur kommunerna kan få fart på delningsekonomin.
Erik André, doktorand på Göteborgs Stad, Chalmers och för Mistra Sustainable Consumption Om sin forskning kring klimatoptimerade skolmåltider.
Emma Börjesson, projektledare Malmö stads miljöförvaltning Fokus på cirkulära möjligheter inom upphandling men även med aktiviteter som inspirerar invånarna till hållbarhet. Berättar bl.a. om kampanj för att inspirera Malmöbor till att älska sina kläder.

Moderator: Katarina Eckerberg, professor emerita i statsvetenskap vid Umeå universitet och styrelsemedlem i Mistra Sustainable Consumption.

Webbinariet arrangerades 6 dec 2021 av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.

 

 

Klimatsmart skolmat minskar klimatpåverkan med 20%

Klicka ovan för att se filmen Vår nya klimatsmarta skolmat. 

Fyra grundskolor i Lund minskade skolmatens klimatpåverkan med 20 procent i en studie med forskare inom Mistra Sustainable Consumption. Studien undersöker vad eleverna tycker om den nya menyn, hur mycket mat de äter och slänger, samt om detta påverkas av hur mycket information de får. Filmen användes för att informera eleverna om den klimatoptimerade menyn.

Den nya menyn togs fram med hjälp av OPTIMAT, en metod som tagits vid Karolinska Institutet. Läs mer om OPTIMAT här.

Skolor, kommuner och andra som vill använda informationsfilmen får gärna kontakta Erik André, kommundoktorand vid Göteborgs Stad och Chalmers.

 

 

 

Marlene och hållbarheten

I tre korta filmer undersöker popartisten Marlene hur man kan leva hållbart enligt den senaste forskningen. Hon testar all från att hyra inredning till sin studio till att prova på virtual reality-semester. 

 

Marlene och hållbarheten del 1: Inred hållbart!

Hur funkar det att hyra möbler? I denna film försöker Marlene inreda sin studio hållbart med hjälp av Mistra Sustainable Consumptions forskning.

 

Marlene och hållbarheten del 2: Semestra hållbart!

Kan man semestra med virtual reality? I denna film vill Marlene resa så hållbart som det går med hjälp av Mistra Sustainable Consumptions forskning.

 

Marlene och hållbarheten del 3: Bli svinnsmart!

Hur gör man för att inte slänga så mycket mat? I denna film försöker Marlene slänga mindre mat eller svinna mindre, med hjälp av både Mistra Sustainable Consumptions forskare samt vegokocken Gustav Johansson som driver bloggen Jävligt gott.

 

Se webbinarium: ”Människan, planeten och vinster – kan de kombineras?”

 

Strategier för hållbart företagande utgår ofta ifrån att företag kan skapa vinst genom att skydda miljön och förbättra samhället. Idag pågår det dock en diskussion om hur företagens vinststrävan kan skapa negativa effekter på samhälle och miljö, till exempel genom ökade samhällsklyftor och klimatförändringar. Detta panelsamtal har som syfte att lyfta fram eventuella motsättningar mellan vinst och hållbarhet och hur dessa motsättningar kan hanteras för att skapa en hållbarare framtid. Panelen består av forskare och företagsrepresentanter med omfattande kunskaper och erfarenheter av utmaningarna och synergierna mellan vinst och hållbarhet.

Samtalet är på engelska.

Panel består av:
Anselm Schneider, Lektor vid Stockholms Universitet som forskar om företagens roll i en hållbar utveckling.
Eva Svensson, senior rådgivare vid ReTuna med bakgrund och ett intresse för hur företag kan främja återanvändning och återvinning
Johan Rindevall, verksamhetsområdeschef Stockholms Stadsmission. Tidigare tf. områdeschef för Stockholm Stadsmissionens sociala företag.

Moderator: Dr. Jennifer Hinton, systemforskare och ekologisk ekonom. Hennes arbete fokuserar på hur samhällen relaterar till vinst och hur detta samband påverkar globala hållbarhetsutmaningar.

Detta panelsamtal spelades in 11 juni 2021 och arrangerades av Ola Persson, doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan, och Jennifer Hinton.