
Sänkt moms på livsmedel kan öka acceptans för köttskatt
Trots klimat- och hälsofördelar med en skatt på rött och processat kött når inte skatten ett brett stöd bland allmänheten och politiker. Genom att kompensera med sänkt moms på andra livsmedel ökar acceptansen, visar en ny studie.
Rött och processat kött innehåller viktiga näringsämnen, men en hög konsumtion kan även bidra till negativa effekter för klimat och hälsa. Djurproduktionen orsakar cirka 12–16% av de totala globala utsläppen, och konsumtionen av rött och processat kött kan öka risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. En genomsnittlig svensk konsumerar mer rött och processat kött per vecka än vad som är rekommenderat ur både hälso- och klimatsynpunkt. En köttskatt kan vara ett kostnadseffektivt styrmedel som både sänker utsläppen och förbättrar människors hälsa. Införande av skatten underlättas dock av ett brett stöd bland allmänheten och politiker, vilket den nya studien undersöker.
Störst acceptans för sänkt moms på frukt och grönt
I studien tillfrågades ett antal medborgare och politiker om deras attityd till olika utformningar av en köttskatt. Resultatet visade att specificering av intäkternas ändamål förbättrade både medborgare och politikers attityder till en köttskatt. Särskilt positiva var de tillfrågade om de blev ekonomiskt kompenserade för skatten genom sänkt moms på andra livsmedel.
– Vi hittade att stödet för en skatt på rött och processat kött ökar markant om momsen på annan mat, särskilt frukt och grönt, sänks samtidigt för att skapa ett kostnadsneutralt skatteförslag. Vi såg även att det skulle kunna finnas brett stöd för en bredare typ av skatteväxling, där skatten höjs på varor som läsk, snacks och godis, och sänks på varor som frukt, grönsaker, nyckelhålsmärkta och ekologiska varor, säger Emma Ejelöv som är en av forskarna bakom studien.
Ekonomisk kompensation viktigare än klimatsatsning
Studien visade även att använda intäkterna till nya satsningar inom klimat eller folkhälsa hade lägre stöd än ekonomisk kompensation genom sänkt moms på andra livsmedel, något som överraskade.
– Resultaten skiljer sig något från bredare forskning om miljöpolitiska styrmedel. Där ser man ofta att människor föredrar när skatteintäkter används till nya miljösatsningar, medan forskning på matområdet tyder på att människor föredrar kostnadsneutrala användningar av skatteintäkter, som att reducera momsen på annan mat, säger Emma Ejelöv.
ARTIKEL:
Läs hela artikeln ”Public and political acceptability of a food tax shift – An experiment with policy framing and revenue use” i ”Food Policy” här.
KONTAKT:
Emma Ejelöv, Postdoc, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Chalmers, Göteborg
ejelov@chalmers.se
FILM
Se Emma Ejelöv förklara sin forskning här:

Se: konstutställning om hållbar konsumtion på Virserums konsthall
På Virserums Konsthall ställer tre konstnärer ut konst om hållbar konsumtion och konsumtionens roll i framtiden. Nu kan du se konstverken online.
Virserums Konsthall har tillsammans med Mistra Sustainable Consumption och konstnärerna Hillevi Cecilia Högström, Finn Ahlgren och Lars Noväng skapat utställningen ”Medan vi faller” pågår mellan 21 april och 1 december på Virserums konsthall i Småland. Den handlar om hållbar konsumtion och konsumtionens roll i framtiden. Hur ser hållbar konsumtion ser ut? Finns den? Kan konsumtion vara hållbar?
Tre konstnärer fick möjligheten att skapa konstverk utifrån dessa frågor. Se vad de skapade i filmerna nedan.
Finn Ahlgren snickrar föremål av material som annars kanske skulle slängas.
Se honom förklara sin konst här:
’
Hillevi Cecilia Högström har gjort verk kring vår matkonsumtion.
Se henne berätta om sin konst här:
Lars Noväng har skapat en plats där man kan ta avsked av det man inte längre behöver.
Se honom prata om sin konst här:
Forskaren Åsa Svenfelt som är inititativtagare till utställningen pratar med kurator Julia Wiel Friedén om utställningen Medan vi faller:
LÄS MER OCH BESÖK UTSTÄLLNINGEN:
OM UTSTÄLLNINGEN PÅ VIRSERUMS KONSTHALLS HEMSIDA.

Webinar: Relational approaches to power in sustainability transitions
Watch a webinar by Helene Ahlborg, Associate Professor at Chalmers in a series of webinars about consumption and power.
Encompassing systemic change of societies involve the destablisation and reproduction of power hierarchies in struggles over influence and control. While a lot of the politics involved can be understood by classical power theory centred upon the agency of actors and role of institutions, these fail to make visible the many ways in which infrastructures, artefacts, technological systems and planning processes exert pressures and embody relations of dominance and control.
Relational and sociomaterial approaches to power offer analytical purchase for understanding power exercises in complex webs of human-technologies-nature.
Lecturer
Helene Ahlborg is Associate Professor at Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology. Her research concerns energy futures in East Africa and societal transformation. She studies power, politics and governance in relation to technologies, and how these relationships co-develop with society. Further, how provision of electricity services, based on renewable energy resources, impacts on people’s lives and transforms rural communities and local economies.
Series for PhD-students
The lecture is given within the lecture series: Power in sustainability transitions. The target audience for the series is researchers and PhD-students. The series will highlight different perspectives of power dynamics in sustainability transitions. The series is organized by Mistra Sustainable Consumption, in collaboration the Department of Technology and Social Change and Centre for Local Government Studies – CKS, at Linköping University.
Recorded June 5, 2024
WATCH MORE WEBINARS IN THE SERIES
Power and sustainable consumption
Power and the state in degrowth transformation

Se webinarium: Makt, staten och minskad tillväxt
Mot bakgrund av en planetär nödsituation och bristen på empiriska bevis för absolut frikoppling av BNP-tillväxt från resursförbrukning argumenterar föreläsningen för minskad tillväxt.
Den tar upp komplexiteten i omställningar mot minskad tillväxt och föreslår sätt att teoretisera och empiriskt studera dessa med fokus på staten och maktrelationer. Empiriskt baseras föreläsningen på nyligen genomförda kvantitativa undersökningar och kvalitativa deliberativa forumdata från Sverige.
Max Koch är professor i socialpolitik och hållbarhet vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Han är sociolog och hans forskning utforskar hur politisk och ekonomisk omstrukturering återspeglas i sociala strukturer och miljön. Professor Koch har också i allt högre grad behandlat och publicerat om minskad tillväxt och hållbar välfärd i relation till omställning och socio-ekologisk hållbarhet.
MODERATOR: Åsa Svenfelt, Linköpings universitet och Mistra Sustainable Consumption
POWER POINT-PRESENTATION
Se Max Kochs slides här.

Se webbinarium: Makt och hållbar konsumtion
Ett webbinarium om hållbar konsumtion och makt med professorn Doris Fuchs vid universitetet i Münster.
Rådande berättelser om hållbar konsumtion tenderar att blunda för maktstrukturer och hur de formar våra vardagliga konsumtionsvanor. Även om vissa förbättringar av sociala standarder och miljöpåverkan från produktionen har uppnåtts, ökar övergripande resurskonsumtion ständigt. Ändå behövs snarast en omfattande hållbarhetstransformation för att möta de socio-ekologiska kriserna i dagens samhälle.
Denna föreläsning utforskar de strukturella hinder som en hållbarhetstransformation står inför och som måste övervinnas för att möjliggöra hållbara konsumtionspraktiker.
Om Doris Fuchs
Professor Doris Fuchs är direktör vid Forskningsinstitutet för Hållbarhet – Helmholtz-centret Potsdam (RIFS) och professor i hållbar utveckling vid universitetet i Münster. Hon är statsvetare och hennes forskning inkluderar frågor om förhållandet mellan demokrati och hållbarhet, hållbar konsumtion och transnationell hållbarhetsstyrning. Professor Fuchs har omfattande publicerat om hållbarhetstransitioner och hållbar konsumtion och har även fokuserat på maktförhållanden i dessa sammanhang.
Moderator
Åsa Svenfelt, Linköpings universitet
ARRANGERAT AV
Mistra Sustainable Consumption
Inspelat den 26 april 2024.
FÖRELÄSNINGSSERIEN
Föreläsningen ges inom föreläsningsserien: Makt i hållbar omställning. Målgruppen för serien är forskare och doktorander. Serien kommer att belysa olika perspektiv på makt i hållbar omställning. Serien organiseras av Mistra Sustainable Consumption i samarbete med Tema Teknik och social förändring (TEMAT) och Centrum för kommunstrategiska studier – CKS, vid Linköpings universitet.

Webbinarium: Medborgarråd för omställning
För att ställa om till ett hållbart samhälle krävs nya sätt att tänka kring samhällets organisation och planering. Ett sätt är att arbeta med är så kallade medborgarråd som får i uppgift att utveckla förslag för omställning. I detta webbinarium medverkar representanter från olila europeiska länder samt Sverige.
På flera håll i Europa har medborgarråd testats och i Sverige utforskas det av bland andra Livsmedelsverket och Göteborgs Stad. Flera pågående forskningsprojekt, t.ex. inom Mistra Sustainable Consumption följer denna utveckling.
Vad kan vi lära oss från medborgarråd i exempelvis Frankrike och Finland? Hur kan man rent praktiskt arbeta? Hur kan och bör det förankras inte minst i relation till medborgarna? Tillsammans med inbjudna europeiska gäster gör vi en spaning kring hur medborgarråd kan fungera som ett verktyg för omställning.
DELTAGARNA OCH DERAS PRESENTATIONER
- Steph Toro är projektledare och strateg vid Digidem Lab i Göteborg och arbetar med att testa och implementera metoder för deltagandedemokrati i offentliga institutioner. Se Stephs presentation här.
- Kristina Eberth, Förvaltningen för demokrati och medborgarservice och Mats Alfredsson, Miljöförvaltningen, Göteborg stad.
- Heli Saarikoski är forskare vid Finlands miljöcentral. Hennes forskning fokuserar på deliberativ miljöstyrning och samskapande kunskapsproduktion i vetenskapsintensiva miljökonflikter. Se Helis presentation här.
- Mathilde Bouyé leder demokrati- och klimatinitiativ, inklusive ett projekt kring demokratisk innovation och rättvis omställning, samt en rapport om medborgarråd och klimatnödläget för World Resources Institute. Hon har tidigare tjänstgjort som fransk diplomat i arbetet med FNs hållbarhetsmål och klimatförhandlingar. Se Mathilde Bouyés presentation här.
- Tim Daw är docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm Resilience Center. Han forskar om potentialen för deliberativa “mini-publics” för hållbarhetsomställning och är en av arrangörerna för ett nationellt medborgarråd för klimatet 2024. Se Tim Daws presentation här.
Inspelat den 12 december 2023.
Se webbinarium: Företagsamhet och välfärd i en ekonomi utan tillväxt?
Tillväxtkritiker ifrågasätter hållbarheten i att sträva efter evig ekonomisk tillväxt, och om den ens är möjlig. Men hur skulle alternativet – en postgrowth-ekonomi – kunna se ut? Det diskuteras i workshopen ”Rethinking Prosperity: business and welfare in a postgrowth economy”.
“All you can talk about is money and fairytales of eternal economic growth”. Så sa Greta Thunberg på FN:s klimattoppmöte i New York för nästan exakt fyra år sedan, följt av de berömda och känslomässigt laddade orden riktade till världsledarna i rummet – ”How dare you!”.
Men det är inte bara Greta och klimatstrejkande ungdomar som ifrågasätter tillväxtparadigmen, utan också allt fler forskare och andra praktiker. Från deras håll pratas det ofta om att hitta strategier som på ett planerat sätt kan skala ned ekonomin utan att den kollapsar, och se till att skapa socialt och ekologiskt välbefinnande inom planetens gränser.
Hur påverkas vi av degrowth?
Samtidigt är förståelsen begränsad för hur en postgrowth-ekonomi skulle kunna se ut i praktiken, speciellt vad gäller företags och organisationers roll. Därför anordnade Mistra Sustainable Consumption tillsammans med partners en workshop där akademiker och praktiker möttes och diskuterade ämnet.
Hur skulle samhället, näringslivet och välfärden påverkas av degrowth? Och hur skulle organisationer och företag kunna bidra till samhället utan att vara beroende av ekonomisk tillväxt? Observera att workshopen framförallt är för lokala forskare, doktorander eller masterstudenter i lundatrakten. Den spelades in på Lunds universitet den 20e oktober 2023.
TALARE:
- Markus Feldthus, Post Growth Guide (Denmark)
- Max Koch, Lund University (Sweden)
- Jennifer Hinton, Lund University (Sweden)
- Tobias Froese, ESCP Europe Berlin
- Patrick Elf, CUSP and CEEDR (UK)
- Oksana Mont, IIIEE, Lund University (Sweden)
- Hege Sæbjørnsen, INGKA
- Caroline Reid, Oatly
- Andreas Anderholm Pedersen, GIAB (Sweden)
Resultatkavalkad – korta filmer om vår forskning
Vi förstör fungerande produkter för lika mycket som hela Cyperns BNP per år i EU. Det är fullt möjligt att minska skolmatens utsläpp utan protester. Och hur gör ska egentligen turistföreningar förhålla sig till att skapa en ”lagom” stor turism? I ett antal korta filmer presenterar vi ett urval av våra forskningsresultat inom hållbar konsumtion.
–
Så mycket produkter förstör vi
Oksana Mont, professor Lunds universitet berättar om hur mycket helt nya produkter som förstörs och vad vi kan göra åt det.
–
Hur kan reparation bli mer mainstream?
Jessika Richter postdoc vid Lunds universitet berättar om hindren och möjligheterna för att skapa större genomslag för att reparera våra prylar.
–
Kan nattåg ersätta flyg?
Nattåg har möjlighet att ersätta så mycket som 30% av flygresor i Europa. Jonas Nässén, forskare vid Chalmers i Göteborg berättar hur det ska gå till.
–
Vad tycker svenskar om miljöfrågan egentligen?
Svenskars inställning till miljö har både varit rätt konstant och ändrats lite på senare tid. Simon Matti, professor i statsvetenskap Luleå tekniska universitet berättar om sin senaste opninionsforskning.
–
Hur ser en ”lagom” turism ut?
Mikael Klintman, professor sociologi vid Lunds universitet berättar om sin forskning om hur turistorganisationer ska jobba med hållbarhet.
–
Kan skolmaten bli klimatsmartare utan att skapa protester?
I ett forskningsexperiment på några skolor i Lund minskade klimatutsläppen med 20% utan att någon protesterade. Erik André, kommundoktorand vid Chalmers högskola, Göteborg berättar hur det gick till.
–
Flyger veganer mer än andra?
VIlken indirekt effekt har klimatvänliga beteenden? Flyger du mer eller mindre om du är vegan? David Andersson, Postdoc vid Chalmers högskola, Göteborg berättar om sin forskning.
–
Kan nudging göra e-handel mer hållbar?
Matthias Lehner, biträdande universitetslektor, IIIEE, Lunds universitet berättar om sin forskning att försöka skapa nudges på Apoteas hemsida.
Inspelat september 2023 på KTH, Stockholm.
Se seminariet: Förbjud reklam för fossila produkter
Se Andrew Simms från brittiska tankesmedjan New Weather Institute i ett seminarie om att förbjuda reklam för fossila produkter tjänster. Seminariet spelades in på KTH i Stockholm 20 sep 2023.
Läs mer här: https://www.newweather.se/blogg/fossi… https://en.wikipedia.org/wiki/Andrew_…
Om du inte flyger, åker du mer bil då?
Ny teknik, förändrade livsstilar och energieffektiviseringar har alla potential att minska utsläppen från vår konsumtion, men när vi sparar pengar eller tid, vad gör vi då med de resurser som frigörs? Om du inte har bil, flyger du mer då? Att effektiviseringar eller minskad konsumtion på ett område riskerar att öka konsumtionen på ett annat brukar beskrivas som rekyleffekter eller så kallad moralisk licensiering. Ny forskning av David Andersson och Jonas Nässén visar dock att miljömedvetna personer även har lägre utsläpp inom andra områden.
Ekonomiskt orsakade rekyleffekter kan exempelvis minska den förväntade miljövinsten av en mer bränsleeffektiv bil, då billigare kilometerpris leder konsumenten att köra längre. Miljövinsten äts på så sätt upp av ökat användande. Samtidigt kan indirekta rekyleffekter orsakas av att besparingarna som görs på minskad konsumtion av särskilda varor och tjänster, går till ökad konsumtion av varor och tjänster på ett annat område med betydande, lika stora eller i vissa fall till och med större växthusgasutsläpp.
Inom psykologisk forskning förklaras sådana indirekta effekter med att ett miljöbeteende kan ”spilla över” (eng. spill over) på andra beteenden. Den som sopsorterar kanske i högre utsträckning väljer att ta cykeln till jobbet, vilket då är en positiv ”spill over”, men även den motsatta effekten kan uppstå, dvs att den som cyklar till jobbet tycker sig ha ”gjort sin del” och har utrymme i den personliga utsläppsbudgeten för en flygresa.
I studien visar David Andersson och Jonas Nässén att en hållbar livsstil inom ett område snarare verkar vara sammankopplat med minskningar inom andra områden för en grupp av miljömedvetna personer.
Forskningen har möjliggjorts genom samarbete med klimatkalkylatorn Svalna som låter användare koppla upp sin bank mot tjänsten för att uppskatta klimatavtrycket från varje köp. Användare som vill kan också dela data för forskningsändamål (sk citizen science). Genom att få ta del av aggregerade data över både spenderade kronor och utsläpp inom olika områden kunde forskarna utvärdera effekterna av fyra livsstilsalternativ med låga koldioxidutsläpp: att inte äga en bil, inte flyga, inte bo i ett fristående hus och ha en vegansk kost. Utöver att dessa livstillalternativ medför betydande minskningar i klimatavtryck var de inte kopplade till substantiella ökningar i utgifter på andra varor och tjänster med höga utsläpp.
Bland studiens deltagare, en grupp av starkt miljöengagerade personer, visar resultaten att negativa rekyleffekter kan undvikas. Forskarna planerar nu att undersöka om resultaten också stämmer för ett mer representativt urval av den svenska befolkningen.
KONTAKT
David Andersson, Post doc, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori.
david.andersson@chalmers.se
+46 739 543 851