Vanliga frågor om hållbar konsumtion – och forskarnas svar
1. Vad är konsumtionsbaserade utsläpp?
Ett lands konsumtionsbaserade utsläpp är de utsläpp som orsakas av invånarnas konsumtion, oavsett var i världen utsläppen sker. Här ingår också utsläpp från produktionen av varorna. Detta kan jämföras med ett lands territoriella utsläpp som inkluderar de utsläpp som...
2. Kan vi äta kött om vi ska nå klimatmålen?
Det korta svaret är “Antagligen, men mycket mindre än idag”. Många studier har försökt att uppskatta hur en konsumtioni linje med klimatmålen (samt andra hållbarhetsmål) skulle kunna se ut. Gemensamt för dem är att köttkonsumtionen (framför allt nötkött)...
3. Hur kan man definiera begreppet “hållbar konsumtion”?
Begreppet “hållbar konsumtion” kan användas och tolkas på olika sätt beroende på perspektiv. En startpunkt är att utgå från en konsumtion som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov och som tar särskild hänsyn till behoven hos världens...
4. Är inte begreppet ”hållbar konsumtion” i sig självt en motsägelse?
Begreppet “hållbar konsumtion” kan på sätt och vis ses som en paradox eftersom “hållbarhet” handlar om att hushålla med resurser medan “konsumtion” kan ses som förbrukning av resurser. Alla former av konsumtion har en påverkan på miljön men samtidigt...
5. Kan vi förlita oss på teknisk utveckling för att nå klimatmålen?
Våra analyser visar att det sannolikt inte räcker att fokusera på enbart avancerad teknik om Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska kunna minska i linje med Parisavtalet. Om vi däremot både satsar på omfattande tekniska förändringar och samtidigt genomför...
6. Vad är en hållbar semester?
Det finns många kriterier som man kan ha på vad som är en hållbar semester: att vara varsam med naturen på platsen, bidra till lokal sysselsättning, etc. Men den mest omdiskuterade aspekten är nog att semestern inte ska orsaka en omfattande klimatpåverkan....
7. Hur mycket kan man flyga med gott klimatsamvete?
Det finns inget säkert svar på den frågan eftersom den till exempel beror på om, och i så fall när, flygbolagen byter till mer hållbara bränslen. Vår forskning [17] pekar på att ett halverat flygande skulle kunna vara i linje med tvågradersmålet under förutsättning...
8. Är det konsumenter, företag eller politiker som har störst ansvar för att lösa klimatfrågan?
Det finns inte en aktör som ensam bär ansvaret för klimatomstälIningen. Vi behöver jobba på alla nivåer samtidigt och ansvaret ligger på oss som samhälle, snarare än som enskilda konsumenter. Att vänta på att “medvetna konsumenter” ska påverka marknaden...
9. Är hållbar konsumtion också rättvis?
Resurs- och utsläppsmässigt är hållbar konsumtion inte automatiskt rättvis, men forskningen kan visa upp orättvisorna. Som att en liten del av befolkningen står för en stor del av utsläppen. Ett exempel på hur man kan tänka kring detta är...
10. Vad kommer vi att konsumera i framtiden?
Vad vi kommer att konsumera i framtiden är osäkert, det beror till exempel på hur samhället organiseras och vem/vad som styr, tillgång på och fördelning av resurser, vilken teknik som utvecklas och omfattningen av klimatförändringarna. Framtiden är osäker...
11. Vad menas med tillräcklighet?
Ett tillräcklighetsperspektiv på hållbar konsumtion innebär att utgå ifrån att det inte räcker att konsumera mer ekologiskt producerade eller mer energieffektiva produkter. För att konsumtionen ska kunna bli långsiktigt hållbar och mer rättvist fördelad...
12. Går det att äta både klimatsmart och hälsosamt? Hur?
Det går absolut! I en uppmärksammad vetenskaplig artikel från 2019 beskrivs en universell kost som är både hälsosam för människor och hållbar för planeten. Kosten behöver dock anpassas till varje lands förutsättningar och speciella behov. I en studie...
13. Jag får ångest eller känner oro när jag tänker på klimatkrisen – hur kan vi tänka kring klimatfrågan och framtiden?
Att må dåligt inför en oviss framtid som kanske kommer att kantas av kris och förändringar är mycket förståeligt. Det finns en del psykologiska ’knep’ att ta till om en känner ångest av detta, till exempel att ta en paus från klimatnyheter eller prata med...
14. Hur ofta måste jag ”agera hållbart” för att det ska väga upp den där enstaka gången jag inte gör det?
Det är en fråga som säkert många av oss ställt sig när vi vill göra en aktivitet som vi vet orsakar stora utsläpp som känns svåra att motivera. Den som ”förhandlar” med sig själv på det här sättet försöker jämka två motstridiga viljor eller...
15. Bidrar den som tjänar mer pengar till högre utsläpp av växthusgaser?
Ja, med största sannolikhet, och det beror på att högre inkomst vanligen innebär högre konsumtion, och nästan all konsumtion medför utsläpp. Individer med högre inkomster tenderar att bo i större bostäder, äga extra boenden, förlita sig mer på...
16. Om man blir medveten om hur mycket utsläpp ens konsumtion genererar, leder det till minskade växthusgasutsläpp?
Forskning inom det här området visar på en komplex relation mellan medvetenhet om konsumtionsutsläpp och faktiska minskningar av växthusgasutsläpp. Ökad medvetenhet om det egna klimatavtrycket kan vara ett första steg mot mer hållbara beteenden, men det är...
17. Vad kan politikerna göra för att vi ska nå en mer hållbar konsumtion?
Trots att svenskar i hög grad uttrycker såväl ett intresse för miljöfrågor som en oro för hur bland annat klimatet påverkas av mänskliga aktiviteter, är frivilliga förändringar i individers konsumtionsbeteenden inte lika vanliga. För att överbrygga denna...
18. Vad är reboundeffekter?
Reboundeffekter, eller rekyleffekter som det ibland kallas, är de effekter som kan uppstå när hållbarhetsåtgärder ger sidoeffekter i form av förändrad miljöpåverkan, till exempel som en följd av att åtgärden medförde förändrade kostnader. Det kan...
19. Spelar det någon roll om jag förändrar mitt beteende?
Det sägs ibland att “små förändringar kan leda till stora resultat”. Det stämmer inte. Små förändringar leder till små resultat. Dessutom finns det goda argument att en individs beteendeförändring inte leder till meningsfulla resultat. Dels för att...
20. Ingen annan bryr sig, varför ska jag?
Många bryr sig men känner uppgivenhet och att de har begränsad möjlighet att handla. Det är inte så konstigt när vi tenderar att fokusera på vad vi kan göra i egenskap av individuella konsumenter. Forskningen (t.ex. The high price of materialism [40], se en...
21. Hur ska vi nå en mer cirkulär ekonomi? Går det att bli helt cirkulära?
Med cirkulär ekonomi menar man oftast en ekonomi där material används i kretslopp, så att produkter och material kan återanvändas och återvinnas. ”Cirkulariteten” är ett medel för att uppnå hållbarhet. Centralt för en cirkulär ekonomi är dessutom att...
22. Vad påverkar acceptansen av miljöpolitiska styrmedel?
Miljöpolitiska styrmedel riskerar att inte införas om medborgare är alltför negativt inställda till dem. Att utforma styrmedel som är accepterade av allmänheten är en avvägning mellan bland annat ett styrmedels effektivitet, kostnad för individen och...
23. Vad krävs av en policy för att den ska vara effektiv?
Att en policy eller åtgärd är “effektiv” innebär ibland att det är verkningsfullt, att det leder till det önskade målet. Men ibland kan det också innebära att den är “kostnadseffektiv”, att man når ett visst mål, t.ex. en viss utsläppsminskning, till så...
24. Hur kan offentlig sektor bidra till en hållbar matkonsumtion?
På flera olika sätt. Offentliga måltider kan använda livsmedel med låg påverkan på klimat och biologisk mångfald. Offentlig sektor står för en liten del av Sveriges totala livsmedelskonsumtion, men har stora möjligheter att sprida hållbara matvanor och...
       |