Det sägs ibland att “små förändringar kan leda till stora resultat”. Det stämmer inte. Små förändringar leder till små resultat. Dessutom finns det goda argument att en individs beteendeförändring inte leder till meningsfulla resultat. Dels för att individen bara har begränsad möjlighet att påverka systemet som t.ex. hur ett lands infrastruktur är byggd, dels för att många beteendeförändringar medför rekyleffekt i andra delar av ens livsstil som motverkar effekter på livsstilsnivå.
Att ändra ett enskilt beteende är svårt, att ändra hela livsstilen är ännu svårare. Däremot kan det uppstå indirekta effekter från livsstilsförändringar som kan leda till positiva samhällseffekter. Bland annat kan ett fåtal individers beteendeförändring skapa en nisch som tillåter ett företag att utveckla en tjänst som senare kan lanseras brett eller skapa en testbädd för myndigheter att pröva effekter av en beteendeförändring och därmed lägga grunden för nya styrmedel. Dessutom kan livsstilsförändringar bidra till ändrade sociala normer. Om man t.ex. börjar cykla i staden istället för att ta bilen kan det i sin tur göra att flera börjar cykla, vilket till slut kan motivera beslutsfattare att förbättra cykelinfrastrukturen, vilket i sin tur möjliggör att ännu fler börjar cykla. Det kan alltså bidra till en positiv cirkel (“positive feedback loop”).
Sammanfattningsvis är de indirekta effekter av en beteendeförändring oftast av större betydelse för positiva samhällsförändringar än direkta effekter.
Om författaren:
Matthias Lehner
Biträdande universitetslektor, IIIEE, Lunds universitet
Min forskning fokuserar på hållbart konsumtionsbeteende och hållbara affärsmodeller. Inom området hållbar konsumtion har jag jobbat med olika ämnesområden, såsom marknadsföring/märkning, konsumentbeteende, ’nudging’, och alternativa konsumtionsmodeller (delningsekonomi, kollaborativ ekonomi, kooperativ). Mitt huvudintresse i alla dessa områden ligger hos individen och dess beteende, med fokus på hur individuellt beteende kan påverkas till en mer ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbar livsstil. Inom området hållbara affärsmodeller är jag mest intresserad i hur nischaffärsmodeller kan bryta genom på marknaden, samt hur stora företag lyckas byta från en ohållbar till en hållbar affärsmodell.
Inom Mistraprogrammet leder jag projektet “Digitalisation: friends & foes of sustainable consumption?”