Konsumtionen av inredning och hemtextil i Sverige har genomgått en påfallande förändring under de senaste två decennierna. Sedan den ekonomiska krisen i början på 1990-talet har konsumtion av inredningsprylar utvecklats till en dynamisk marknad med hög tillväxt. Mellan 2006-2016 har sektorn ’inredning, hushållsartiklar, och underhåll’ varit ett av de snabbast växande konsumtionsområdena i Sverige med en tillväxt på 44%, vilket ligger långt över genomsnittstillväxten för samma period (23%). Utvecklingen skiljer sig därmed avsevärt från tiden före krisen, då sektorn genomgick tre decennier av tillväxt som låg under genomsnittstillväxten för all svensk konsumtion.
En rad faktorer kan förklara detta trendbrott. Förändringen började efter den allvarliga ekonomiska krisen som Sverige genomgick i början på 1990-talet. Då började bostadsmarknaden återhämta sig, först långsamt, och sedan med allt högre värdeökning. Samtidigt ökade antalet bostadsrätter och egna hem jämfört med hyresrätter, och låga räntor tillsammans med låg arbetslöshet ledde till en mer aktiv bostadsmarknad. Denna utveckling påverkade konsumtionsmönstren i Sverige på flera sätt. Bland annat utvecklades medielandskapet kring den allt mer aktiva och högt värderade bostadsmarknaden och ett flertal nya tidskrifter och TV-program etablerades som inriktade sig specifikt på inredning. Dessutom presenterades heminredning allt mer som en livsstil och identitetsskapande i marknadsföringen på hemmet. Sammantaget innebar detta en förändrad syn på hemmet, från en privat plats som sköttes framförallt av en kvinna i hemmet, till ett alltmer offentligt och identitetsskapande rum som engagerade alla i hemmet och som också fungerar som ett investeringsobjekt. Samtidigt bidrog utvecklingen av sociala medier till denna förändring.
rots inredningskonsumtionens ökade betydelse för konsumenten och ekonomin i Sverige har sektorn fått relativt lite uppmärksamhet i forskningen kopplat till dess miljöpåverkan. Heminredningssektorns miljöpåverkan handlar om klimatpåverkan och luftföroreningar från produktion och transporter, kemikalieutsläpp, förbrukning av råvaror och vatten, en ökad avfallsmängd, med mera.
Hållbara konsumtionspraktiker inom inredningssektorn kan betecknas som nischer och kan inte sägas ha slagit igenom på den breda marknaden i Sverige. Även om t.ex. andrahandsmarknaden för inredning har fått mycket uppmärksamhet under senaste tiden är andelen av den totala marknaden mycket liten.1Samma gäller för reparation av inredningsprylar.3I andra fall går trenden faktiskt tvärtemot hållbara konsumtionsmönster. I samband med att hemmet har blivit en livsstilsfråga förändras inredningskonsumtion också mer och mer till att likna modebranschen med större betydelser för trender och säsonger. Dessutom blir det vanligare med individuell ägande före delad användning. Bland annat har det under det senaste decenniet skett en minskning av tillgången till tvättstugor i nybyggda flerbostadshus och istället har det blivit vanligare att varje hushåll har en egen tvättmaskin.
Den här texten är i huvudsak hämtad från vår rapport ”Att inreda hållbart”. Läs den här.
         |