Det finns många kriterier som man kan ha på vad som är en hållbar semester: att vara varsam med naturen på platsen, bidra till lokal sysselsättning, etc. Men den mest omdiskuterade aspekten är nog att semestern inte ska orsaka en omfattande klimatpåverkan. Ungefär 80% av genomsnittssemesterns klimatpåverkan [14] kommer från transporterna och 20% från boendet. Utöver det uppstår klimatpåverkan från olika aktiviteter och från matkonsumtionen.
Klimatsmart är inte ett entydigt definierat begrepp, men det kan betyda att något orsakar mycket lägre klimatavtryck än de vanligaste alternativen. Utifrån detta kan man inte kalla något flygande för klimatsmart, att t.ex. flyga med biobränsle orsakar höghöjdseffekter och dessutom är biobränsle inte oproblematiskt ur klimatperspektiv. Det bästa för klimatet är därför att inte flyga alls. Att semestra med tåg, buss eller elbil istället för flyg är en av de individuella handlingar som ger allra störst klimatnytta. Se www.klimatsmartsemester.se [15] och denna rapport [16] om olika lösningar.
Om författaren:
Jörgen Larsson
Vice programchef, senior forskare/Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Min forskning syftar till att förstå hur konsumtionsmönstren kan ställas om för att uppnå politiskt uppsatta mål, t.ex. klimatmål. En del handlar om att utveckla målscenarier med beräkningar av klimatnytta från både tekniska förändringar och beteendeförändringar. Mitt huvudsakliga fokus i forskningen är analyser av politiska styrmedel som syftar till att uppnå dessa mål, bland annat avseende hur styrmedel kan designas för att både reducera utsläppen och accepteras av allmänheten. Jag arbetar i huvudsak med konsumtionsområdena långväga resande (flyg) och mat. Jag är vice programchef för Mistraprogrammet och ledare för projekten “Policy packages and public support” och “Company targets as a form of sustainable consumption governance”.
jorgen.larsson@chalmers.se
+46 708 83 33 70
