Statsminister Ulf Kristersson och klimatminister Romina Pourmoukthari Foto: Ninni Andersson och Kristian pohl/Regeringskansliet
Sänkta skatter på bensin och diesel leder inte bara till ökade utsläpp, det är också ett dåligt sätt att använda skattepengar om syftet är att stärka svensk ekonomi och stödja låginkomsttagare. Det visar en ny vetenskaplig studie.
Forskarna bakom studien kommer från bl.a. Uppsala universitet, KTH och Corvinus University of Budapest. De har analyserat de senaste årens upprepade sänkningar av energiskatten på bensin och diesel i Sverige. Dessa subventioner uppgick när studien inleddes till 8 miljarder kronor, idag är det betydligt mer. Med hjälp av avancerad modellering visar de att denna politik inte bara förvärrar klimatutsläppen, utan också att det finns bättre sätt att stärka BNP och sysselsättning.
Det finns bättre sätt att skydda hushållens ekonomi
Studien slår fast att regeringens argument, att skattesänkningarna skyddar hushållens ekonomi, inte håller. Andra sätt att använda samma budgetutrymme, som inkomststöd, eller satsningar på sjukvård och utbildning, ger enligt forskarna både bättre ekonomiska resultat och lägre utsläpp än dagens politik. Särskilt effektiva är skattehöjningar på fossila drivmedel i kombination med riktade återföringar till hushåll och investeringar i grön teknik. Sådana paket kan både ge utsläppsminskningar, ökad sysselsättning och BNP och gynna låginkomsttagare.
Underminerar omställningsstöd
Sänkta drivmedelsskatter framställs ofta som stöd till ekonomiskt utsatta, men är enligt forskarna ett ineffektivt verktyg som snarare riskerar att underminera stödet för klimatomställningen. Forskningen bygger på en makroekonomisk modell som heter E3ME, kombinerad med svenska data från SCB, och visar tydligt att klimatpolitik inte behöver vara ett hot mot en stark ekonomi, snarare tvärtom. Genomtänkta gröna reformpaket kan både stärka välfärden, minska utsläppen och öka rättvisan i samhället.
ARTIKEL:
Läs hela vetenskapliga artikeln här: Modelling policy packages with combined climate, social, and macroeconomic goals: the Swedish case
KONTAKT:
Markus Larsson
Postdoktor. Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), KTH, Stockholm
marklars@kth.se