Programmet Mistra Sustainable Consumption avslutas under 2025. Eftersom vetenskaplig publicering tar tid kommer flera vetenskapliga artiklar att publiceras efter programmets slut. Vi räknar också med att flera doktorander som varit verksamma i programmet kommer att disputera under kommande år. Flera forskare verksamma i projektet har fått finansiering för projekt som helt eller delvis bygger vidare på programmet.
Här listas några av dessa projekt med ansvarig projektledare:
Starka styrmedel för flyg och mat
Styrmedel som analyseras omfattar bland annat skatt på flygresor och rött kött, kombinerat med att intäkterna antingen öronmärks för klimatsatsningar eller återförs så att alla får lika mycket per person. Analyserna fokuserar på de ekonomiska effekterna för olika inkomstgrupper samt på allmänhetens acceptans för olika utformningar av styrmedlen.
Projektledare: Jörgen Larsson, Chalmers
Posttillväxt företagande – utforska företagens roll i en ekonomi bortom tillväxt
Projektet Posttillväxt företagande – utforska företagens roll i en ekonomi bortom tillväxt syftar till att utveckla och konkretisera en ny forskningsfält kring posttillväxt-affärsmodeller och att ta fram teoretiska, metodologiska och praktiska verktyg för att förstå hur företag kan verka och frodas inom planetens gränser utan att vara beroende av ekonomisk tillväxt. Projektet kommer även att kartlägga empiriska exempel på sådana affärsmodeller och identifiera institutionella möjliggörare för omställning.
Projektledare: Oksana Mont, Lunds universitet
Länk till projektet: https://postgrowthbusiness.blogg.lu.se/
Dekarbonisering genom digitalisering? Att förstå och förbättra klimatpåverkan av digitala livsstilar
Det här projektet undersöker digitaliseringens påverkan på växthusgasutsläpp, med fokus på konsumtionsmönster. Projektet syftar till att studera hur digitaliseringen påverkar växthusgasutsläppen idag och använda dessa data för att förutsäga framtida effekter.
Projektledare: Matthias Lehner, Lunds universitet
Länk till projektet: https://portal.research.lu.se/sv/projects/decarbonisation-through-digitalization-understanding-and-improvin/
Exnovation för tillräcklighet: Utforskande av vägar till framtida konsumtion med låg klimatpåverkan
Idag läggs ofta fokus på att främja hållbar konsumtion genom införandet av innovationer. Men då riskerar vi att missa att ohållbara strukturer, styrmedel, praktiker och produkter också måste fasas ut. Det här projektet ifrågasätter därför om innovation – införandet av något nytt – är enda vägen till ett tillräcklighetsorienterat samhälle och undersöker hur exnovation – borttagandet av något befintligt – kan bidra till framtida konsumtion i linje med klimatmålen.
Projektledare: Sara Renström, RISE.
Länk till projektet: https://www.ri.se/sv/expertisomraden/projekt/framtida-konsumtion-med-lag-klimatpavekan
Beteende, kultur och klimat: Utforska drivkrafter bakom klimatvänliga beteenden för att stärka policy och planering
Projektet kommer att undersöka drivkrafter bakom klimatbra beteenden bland hushåll i Sverige genom att kombinera konsumtionsdata med register- och områdesdata. Forskarna kommer att analysera hur lokala miljönormer, identitet och områdesförutsättningar hänger ihop med hållbara livsstilsval, och hur detta relaterar till flyttmönster och uppväxtvariabler. Resultaten kommer att visa vilka förutsättningar som möjliggör mer hållbara livsstilar och vilka faktorer som påverkar dem.
Projektledare: Göran Finnveden, KTH, och David Andersson, Chalmers
Framtidsinriktad utvärdering av hållbar konsumtion
Det finns ett behov av att ta fram en kunskapsbas för att övervaka effekterna av slutlig konsumtion och att utforma och implementera reduktionsmål. Projektet strävar efter att föreslå ett flexibelt och användarvänligt ramverk för länder att analysera den politik de kan genomföra, både för konsumtion och produktion, för att nå konsumtionsbaserade mål. Vi exemplifierar genom att tillämpa den på två olika länder, Sverige och Luxemburg, för att visa flexibilitet och användbarhet.
Projektledare: Thomas Gibon, Luxembourg Institute of Science and Technology, och Göran Finnveden, KTH
Länk till projektet: https://www.vr.se/swecris.html?project=2024-00165_Formas
Policyrelevanta beräkningar av konsumtionens miljöpåverkan
Det övergripande syftet med detta projekt är att förbättra data och metoder för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp samt att testa dessa i policyrelevanta framtidsscenarier. Projektet kommer att utveckla detaljnivån på data för livsmedel, förbättra data för utsläpp från flyg och från användning av biobränslen. En modell som för närvarande utvecklas av Eurostat (EUs statistikmyndighet) kommer att testas för eventuell fortsatt användning i statistikberäkningarna. Vidare kommer metoder för att integrera framtidsscenarier i den metod som idag används av SCB att utvecklas och testas i ett antal olika typer av scenarier.
Projektledare: Göran Finnveden, KTH
Länk till projektet: https://www.kth.se/seed/forskning/alg/pagaende-forskningsprojekt/policyrelevanta-berakningar-av-konsumtionens-klimatpaverkan-pram-seed-1.1417658
Förhandling om vägval för att uppnå Parisavtalet
I vilken utsträckning kan en radikal klimatomställning åstadkommas genom olika former av samhällstransformation, och vad skulle det innebära för olika grupper i samhället? Genom ekonomisk modellering i kombination med policyanalys och deltagandeprocesser på olika nivåer, från hushåll, lokalsamhälle till samhällsnivå, ska forskare vid IVL, Chalmers, KTH och Uppsala universitet utforska hållbara konsumtionskorridorer som uppfyller målen i Parisavtalet.
Projektledare: Mikael Malmaeus, IVL
Demarketing Agency – Communication for reduced consumption
För att ställa om till en mer hållbar värld behöver vi konsumera mindre. Det innebär att praktisera det som ibland kallas tillräcklighet – att nöja sig. I detta projekt skapar elever på Berghs School of Communication tillsammans med projektgruppen på KTH reklamkampanjer för minskad konsumtion. Dessa ska sedan användas av till exempel Göteborgsregionen som också är medsökande och delaktiga i utformningen av ett antal kampanjer, filmer och grafik. Bakgrunden är att svenska kommuner enligt lag ska arbeta för att minimera uppkomst av avfall, d.v.s minskad nykonsumtion.
Projektledare: Karin Bradley, KTH
Handlingsinriktad reflexiv tillit: Ett samverkansprojekt för att stärka hållbarhetskommunikation och minska kunskapsresistens
Målet med projektet är att utveckla pröva nya sätt att kommunicera och interagera kring kunskap om hållbarhet, så att avståndet mellan vetenskapliga rön och människors faktiska agerande minskar. Projektet omfattar klimat-, livsmedels- och kemikaliefrågor och bygger på tidigare studier som visar att människor behöver både förtroende för vetenskap som process och en socio kulturell och identitetsmässig igenkänning för att omsätta kunskap i handling. Projektet är ett samarbete mellan Lunds universitet och föreningen Vetenskap & Allmänhet. Tillsammans samskapar, testar och beforskar vi metoder genom workshops och pilotaktiviteter i V-As pågående initiativ. Resultatet blir en “verktygslåda för reflexiv vetenskapstillit”, en praktikorienterad bok och vetenskapliga artiklar, allt i syfte att stärka framtidens hållbarhetskommunikation.
Projektledare: Mikael Klintman, Lunds universitet, tillsammans med organisationen Vetenskap och Allmänhet