Deltidsarbete framhålls ofta som något oönskat, något som bara kan ge fördelar till den som tjänar bra. Nya forskningsresultat ger nu anledning att tänka om. – I stället för ofrivillig deltid, börjar man kanske prata om ofrivillig heltid i framtiden, säger Ola Persson, en av forskarna bakom studien.
Eftersom inkomstnivå är så tydligt kopplat till hur mycket man konsumerar och påverkar miljön, har arbetstidsnedgång och lägre inkomst diskuterats som ett möjligt sätt att bidra till en hållbar utveckling. Inte minst för att det också skulle kunna minska det ökande antal personer som lider av stress och utarbetar sig.
Samtidigt finns en oro för att införandet av deltids-policys bara skulle gynna de som tjänar mer. Ingen har tidigare undersökt hur yrkesgrupp och inkomstnivå påverkar effekterna av att gå ned i arbetstid, men nu har KTH-doktoranden Ola Persson tillsammans med Chalmersforskarna Jörgen Larsson och Jonas Nässén bidragit med nya insikter kring ämnet i en ny vetenskaplig artikel.
Motbevisar er forskning den tidigare idén om att det bara är höginkomsttagare som gynnas av att gå ned i arbetstid?
– Över lag ledde arbetstidsförkortningen i studien till att man fick mer energi, förbättrad hälsa och att mer tid spenderades med familj och vänner. Vi kunde se att denna förbättring av livskvalité var på samma nivå oavsett vilken inkomstgrupp man tillhörde, säger Ola Persson.
Forskning har konstaterat att teknikutveckling inte räcker för att nå klimatmålen, utan att det också behövs beteendeförändringar menar Ola Persson.
– Arbetstidsförkortning är en form av styrmedel som kan bidra till dessa nödvändiga beteendeförändringar, till exempel resa långsammare genom att ta tåg eller cykel oftare, säger Ola Persson.
Viktigt men kontroversiellt att styra mot beteendeförändring
Men att förkorta sin arbetstid är inte helt problemfritt visar studien, och de upplevda nackdelarna kan skilja sig överraskande mycket åt beroende på yrkesgrupp och lön. Det är exempelvis vanligare att höginkomsttagare upplever en högre arbetsbörda när de gått ned i arbetstid, medan låginkomsttagare oftare oroar sig över sin vardagsekonomi och framtida pension.
Men trots att arbetstidsförkortning kan bidra till både social och miljömässig hållbarhet, pratas det väldigt lite om det. Det tror Ola Persson bland annat beror på att Sverige har en stark 40 timmars heltidsnorm, och att arbetstidsförkortning med minskad lön leder till minskad konsumtion och tillväxt.
– Det är någonting som är kontroversiellt och går emot rådande normer som finns i samhället , säger Ola Persson.
FILM DÄR OLA FÖRKLARAR SIN FORSKNING:
ARTIKELN:
Läs hela studien: Working less by choice: what are the benefits and hardships? publicerad i Sustainability: Science, Practice and Policy här.
KONTAKT:
Ola Persson
Doktorand, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier, KTH, Stockholm
olaperss@kth.se
+46 73 780 14 57
