David Andersson, Chalmers är en av forskarna bakom Svalna-appen. FOTO: Svalna/Ragnhild Larsson
Intresset för klimatkalkylatorer ökar i takt med att koldioxidhalterna stiger runt om i världen. I en ny artikel utvärderar bland annat David Andersson, forskare vid Göteborgs universitet samt en av grundarna bakom appen Svalna, hur man kan göra dem mer effektiva.
Forskarna har utgått från feedback de fått från användare av den svenska klimatkalkylatorn Svalna. Detta är en app man kan ladda ned och sedan koppla till sitt bankkonto för att sedan få sina utsläpp beräknade.
Användarna berättade bland annat att de visserligen gärna kopplar sitt bankkonto till tjänsten, men att de kände att det fanns säkerhetsrisker med detta. Det visade sig också att de inte kände att de kunde lita på resultaten som appen visade helt och hållet. I en ny artikel i tidskriften Sustainability har forskarna satt samman ett antal rekommendationer till de som utvecklar klimatkalkylatorer.
Vem släpper ut vad
Man bör bland annat vara noga med att förklara vad användarna tjänar på att använda appen. Man bör berätta hur datan används och hur den beräknas, samt tydligt berätta hur säkra de olika beräkningarna är.
Användarna måste också själva bestämma vilka köp som ska inkluderas i beräkningarna. I hushåll där man delar på konton kan detta vara viktigt för att särskilja vem som släpper ut vad.
Slutligen för att uppnå en mer långsiktig förändring av utsläpp, så ska personlig feedback ske frekvent med användarna. Detta kan uppnås bland annat med att inkludera sociala funktioner i appen där man kan gå ihop i grupper och jämföra sina utsläpp. Forskarna analyserar nu dessa effekter och att preliminära resultat pekar på tydliga beteendeförändringar.
