Konsumtionsbaserade klimatmål kan öppna upp för nya styrmedel

Det pågår ju nu en diskussion om Sveriges territoriellt baserade klimatmål i förhållande till EUs klimatmål. Den här artikeln breddar perspektivet på vilka klimatmål Sverige bör ha menar Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers tekniska högskola och en av författarna bakom artikeln.
– Alla partierna i Miljömålsberedningen ställde sig förra året bakom att anta  konsumtionsbaserade klimatmål. Den nya regeringen har varken tagit upp detta eller motsatt sig det, säger han.

Skärskådar argumenten
Artikeln som i dagarna publicerades i Nature-tidskriften ”Communications Earth & Environment” skärskådar argumenten för och emot att ha ett konsumtionsbaserat klimatmål som komplement till territoriella mål. Ett mål som dessutom gäller även om utsläppen uppstår utanför Sverige. Detta är också ett argument för dessa klimatmål, att de kan utgöra en grund för nya styrmedel som minskar utsläpp oavsett om de uppstår inom eller utanför Sveriges gränser.

Utsläpp 2045
Det kan exempelvis handla om konsumtionsavgifter inom områden med hög risk för koldioxidläckage, såsom olika basmaterial (t.ex. cement) och animaliebaserad mat. Artikeln analyserar också hur höga de konsumtionsbaserade utsläppen beräknas bli 2045 om Sverige uppnår dagens territoriella klimatmål.

– Resultaten visar att teknikförändringar behöver kompletteras med beteendeförändringar inom de mest klimatbelastande områdena för att nå de målnivåer som Miljömålsberedningen föreslår, säger Jörgen Larsson.

Artikeln bygger vidare på en rapport som forskarna gjorde på uppdrag av riksdagens miljömålsberedning. Den rapporten var ett underlag för förslaget om nya konsumtionsbaserade klimatmål.

Jonatan Järbel

ARTIKELN
Läs hela artiklen i Communications Earth & Environment här.