Mikael Klintman, forskare på Lunds universitet, har tillsammans med Magnus Boström på Örebro universitet skrivit ett kapitel i Oxford Handbook of Political Consumerism.
Kapitlet syftar till att belysa vilka förutsättningar som finns för att stärka två sorters “politisk konsumtion” i vårt samhälle präglat av masskonsumtion. Politisk konsumtion är konsumtion som inte bara grundar sig i individens intresse för lågt pris och hög produktkvalitet, utan även hens intresse av att varor och tjänster ska vara rättvisa, baseras på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, osv.
De två sorters politiska konsumtion som vi skiljer mellan i kapitlet är anti-konsumtion och alternativ konsumtion. Anti-konsumtion är när vi försöker minska mängden av konsumtion av politiska och hållbarhetsmässigs skäl. Alternativ konsumtion är när vi bibehåller befintlig konsumtionsmängd men skiftar till exempelvis miljömärkta varor eller till vegetarisk kost. I kapitlet visar vi de faktorer som hindrar båda sorters politiska konsumtion: t ex en hög tillit i många länder – inte minst i Sverige – till konventionella produkter och låg prissättning på varor av dålig kvalitet men hög beskattning på reparationstjänster. Men vi belyser också hur masskonsumtionens kultur utgör en potential för båda sorters politisk konsumtion: Utrymmet för effektiva affärsmodeller för anti-konsumistisk praktik (hyra, låna, leasa), möjligheter att markera status genom att visa reparationskompetens, smakkompetens att välja “rätt” andrahandsvaror, och mycket mer. Kapitlet avslutas med exempel på hur de två sorternas hållbarhetsinriktade konsumtion kan ytterligare stärkas.
Mikael Klintman
Läs abstract här.
