Ideella miljöorganisationer påverkar idag vår matkonsumtion med allt från att lobba för mer ekologisk mat i butiker, till att ta fram vegetariska recept för elitidrottare och driva på för nya miljömärkningar. I en ny artikel har forskare vid KTH och Lunds universitet studerat hur de skulle kunna få ännu större genomslag.
Världsnaturfonden (WWF) och Naturskyddsföreningen är två ideella organisationer som länge jobbat med hållbarhet. I artikeln granskas de och tre andra hur de jobbat med just mat. WWF har till exempel tagit fram en matkalkylator som fått stort genomslag.
– Jag tror att en omställning skulle gynnas av att civilsamhällsorganisationer, som vi kallar dem i artikeln, fick mer plats att föreslå andra sätt att leva och organisera samhället på, säger Vishal Parekh, doktorand vid KTH och huvudförfattare till studien.
Mer samarbeten
Men hur kan de då bli ännu bättre på detta? Tillsammans med Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet har han analyserat vad det i praktiken innebär att konsumera mat och hur ideella organisationer kan påverka denna så kallade ”sociala praktik”. Det de kommer fram till är att det handlar mycket om att samarbeta mer. Något som kan låta självklart på ett sätt.
– Men å andra sidan kan jag tycka att konkurrens och effektivitet värderas väldigt högt i samhällsstyrningen idag, till skillnad från samarbete, så det är kanske inte alls är så självklart i praktiken. Dessutom poängterar Vishal Parekh att vi måste komma bort från enkla ”quick fixes” såsom att uppmuntra konsumenter till medvetna val som inte räcker på långa vägar.
– Det är viktigt att olika samhällssektorer med olika förutsättningar att påverka, drar i någorlunda samma riktning och tillämpar åtgärder som är effektiva.
TRE FÖRSLAG PÅ VAD MILJÖORGANISATIONER KAN GÖRA:
1. Jobba med att förändra ideal. I artikeln kopplas te.x. ett maskulint ideal till högre köttkonsumtion.
2. När det gäller matsvinn kan man bland annat inrikta sig på att förändra de estetiska bedömningar vi gör i samhället gällande vad som är bra och ätbar mat
3. Använda insikter från social praktikteori om hur praktiker sprids. Te.x. att introducera hållbar konsumtion i skolor. För där har de större chans att spridas och befästas även utanför skolorna, till barnens hem osv.
FAKTA:
Forskarnas analys använder så kallad social praktikteori (social practice theory). Teorin brukar ofta beskrivas som en mellanväg mellan att fokusera för mycket på antingen individer eller strukturer. Kortfattat handlar det om att se på mänskligt agerande inte som konsumenters individuella val, utan något som bildas i sociala sammanhang. Konkreta saker som infrastruktur spelar in, men också till exempel praktisk kunskap och gemensamma uppfattningar av vad som är meningsfullt
Läs hela artikeln i tidskriften Sustainable Production and Consumption här.
KONTAKT:
Vishal Parekh
Huvudförfattare, doktorand, KTH
parekh@kth.se
08-790 86 13
Mikael Klintman
Professor sociologi, Lunds universitet
mikael.klintman@soc.lu.se
070 284 55 48
