Detta webbinarie sändes live den 15 juni kl. 10-11.15.
Om webbinariet:
Dagens livsmedelskonsumtion är långt ifrån hållbar. I en rapport som publiceras den 15 juni har nio forskare sammanställt kunskapsläget kring styrmedel på mat- och miljöområdet. De har identifierat 17 olika varianter, allt från kostråd till skatter och ransonering. Vilka fungerar bäst? Under webbinariet berättar forskarna hur de skulle kunna införas och om den vetenskapliga evidensen när det gäller hur effektiva de är och om hur väl de kan accepteras. Webbinariet avslutas med rekommendationer om vad Sveriges beslutsfattare skulle kunna göra idag för att styra mot en mer hållbar livsmedelskonsumtion.
Moderator: Jörgen Larsson, docent, Chalmers tekniska högskola
Panel:
Malin Jonell, doktor systemekologi, Beijerinstitutet
Sarah Säll, doktor i nationalekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet
Elin Röös, biträdande universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet
Kajsa Resare Sahlin, forskningsassistent, Sveriges lantbruksuniversitet
Rapporten är ett samarbetsprojekt mellan Mistra Sustainable Consumption, SLU Future Food, Beijerinstitutet, Chalmers och CeCAR/Göteborgs universitet.
Läs hela rapporten ”Styrmedel för hållbar matkonsumtion” här.
Har man tittat på att nötkött har olika påverkan klimat och miljömässigt beroende på varifrån köttet kommer? Det är ju väldigt stor skillnad på vår svenska produktion och på den internationella!
Hur kompenserar man de ekosystemtjänster vi får av betande djur??
Det finns data. Dock har de studier som gjorts för exempelvis klimatskatter på kött gjorts på genomsnittligt kött på grund av brist på annan sorts data, som exempelvis prisdata på kött från olika produktionssystem.
Ett alternativ för att kompensera för ekosystemtjänster kan vara att återinföra en del av eventuella skatteintäkter till utökat stöd för naturbeten.
Mvh
Sarah Säll
Fråga till Sarah Säll:
Har ni någon data för acceptansen för styrmedel kring
andra livsmedel än nötkött?
Säg ost som också har väldigt stor klimatpåverkan
Det finns flera studier där ost är med och effekten är liten. Där man tittat på skatter på både kött och mejeriprodukter står nötköttet ut. Upp till ca 70% av de potentiella utsläppsminskningarna från animalier, som skatter kan bidra till, kommer från minskning av konsumtionen av nötkött.
Mvh
Sarah Säll
Ger livscykelanalysen verkligen svar på om ett livsmedel är mer hållbart/klimatsmart än ett annat? LCA saknar feedback loopar i massbalanserna, är ej dynamiska, de ger endimensionella svar, riskvärderar inte, tar ej hänsyn till näringsvärde och näringsbehov, skiljer inte på sammansatta produkter där det ingår syntetiska ämnen, tar inte hänsyn till roll för livsmedlets produktion i en cirkulär ekonomi, hur bevarandet av jordbruksmark fungerar (kolinlagring, påverkan på erosion, biologisk mångfald), och svarar man verkligen på frågan om vilket genomslag olika åtgärder skulle ha på lång sikt?
Man måste ändra på metodiken, dynamiska modellering är en väg att gå, ger svar på komplexa samband, feed-back loopar, effekter över lång.
Tack för din fråga Anders. Frågan tas upp i seminariet ovan. /Jonatan, Mistra Sustainable Consumption
det var svårt att höra förra talaren (Säll). Skulle hon kunna återupprepa vad som sas om subventioner och varför det kan vara kontraproduktivt? Vilken typ av subventioner skulle kunna vara effektiva? (om det finns tid till det)
Ber om ursäkt!
Subventioner ger mer pengar kvar i konsumentens plånbok (och är dyrt för staten). Frågan är då vad konsumenten gör av de pengar hen får över. Om du subventionerar frukt och grönt som exempel är risken att konsumenten köper samma mängd frukt och grönsaker som tidigare, och sedan använder de pengar som blir över till ex mer kött, mer godis, en extra läsk, en flygresa eller vad det nu kan vara. Då får du kanske till och med en ökad miljö- eller hälsopåverkan.
Mvh
Sarah Säll
Om man använder momsdifferentiering – är det inom eller mellan produktgrupper och hur ska man kunna hitta en rättvis värdering?
PS. Glödlampan är inte förbjuden, det var ett effektiviseringskrav på belysning som den inte kunde möta.
Vet man hur EU och WTO ser på att ge importerat kött tex feed-lot uppfött samt från Brasilien en högre skatt?
Hej Jessica,
Vi har inte tittat på juridiska eller handelsrättsliga aspekter i rapporten förutom att vi i den mån det finns verkliga exempel tar upp dem. Dock finns inga exempel på köttskatt som implementerats av staten i Europa.
Vänliga hälsningar,
Kajsa
Som vi förstått det kan man beskatta från olika produktionsmetoder, men inte från olika länder. Vi bör därför kunna beskatta konventionellt, ekologiskt, naturbetat osv olika, men det är inget vi går igenom i vår rapport. Ett annat alternativ är liknande beskattning och sedan stöd till vissa produktionssystem, som exempelvis naturbete.
Mvh
Sarah Säll
Fråga till Kajsa:
Är den data ni har gällande acceptansen kring måltiderna på skollunchen baserat på elevernas uppfattning eller den offentliga verksamheten?
Vilken metod tror ni kan göra störst skillnad globalt, om test av ett nytt styrmedel i Sverige inspirerar andra länder att använda samma metod?
Jag tycker det är felaktigt att jämföra rökning med svenskt kött och att benämna det som ett ”rätt sätt att äta” om man inte äter kött…! Rökning har inga fördelar medan vår svenska animalieproduktion bidrar med mycket positivt tex gödsel, biologisk mångfald, öppna landskap, vallen behövs i en sund växtföljd etc.
Är målet en vegansk nation?? Enbart växtbaserat i förskolorna känns inte som rätt väg att gå. Barn behöver lära sig om alla matgrupper och hur ett kretslopp ser ut på en gård och vad som krävs för detta…
Hej,
Rökning var ett exempel på ett normskifte – dvs. hur en ny lagstiftning kan verkar för att skapa en ny norm (att inte röka inomhus).
Kajsa
Hej,
Anti-rökning användes i presentationen som exempel på storskalig informationskampanj och jämförs inte med köttkonsumtion på något sätt. Vi är också tydliga med forskningen tydligt visar att för att uppnå globala hållbarhetsmål bör konsumtionen av kött minska betydligt i Sverige liksom i många andra länder. Med detta sagt kan djur fortsätta vara en viktig del av svensk matproduktion och finnas på våra talltikar, dock i mindre utsträckning än idag.
När det gäller förskolor har vi inte undersökt eller föreslagit enbart växtbaserad kost, detta är ett missförstånd. Att äta mer växtbaserad mat kan dock vara ett sätt för barnen att bekanta sig med grönsaker och baljväxter som de annars kanske inte skulle ätit på regelbunden basis.
Givet problemen att få styrmedelspaket accepterade, vilket styrmedel vill ni se genomfört i morgon om ni kunde bestämma?
Tack för din fråga Gun. Frågan tas upp i seminariet ovan. /Jonatan, Mistra Sustainable Consumption
Vilka aktörer ser ni skulle kunna designa ett bra styrmedelspaket på livsmedelsområdet?
Intressant! Finns det tankar om hur man ska vikta olika miljö- och hälsoeffekter i en märkning eller ett styrmedelspaket?
Hej Maria,
I den mån vi diskuterar detta så görs det i rapporten under punkterna om att ta fram nationella mål och utveckla effektiva och attraktiva styrmedelspaket i diskussionskapitlet. Ett arbete med att ta fram gemensamma mål skulle behöva beakta ett brett spektrum av hållbarhetsaspekter och perspektiv från en rad olika intressenter i samhället och detta skulle också behöva innefatta viktning/balans mellan olika hållbarhetsmål/prioriteringar. Det vi vet är att enskilda styrmedel sällan kan styra just många olika aspekter på samma gång utan att det behövs paket/kombinationer av styrmedel. Här finns en kunskapslucka kring hur sådana skulle kunna se ut – både för att klara matkonsumtionens del i de klimat- och miljömål som Sverige redan har antagit och dels att balansera målkonflikter och viktas så att de inte blir kontraproduktiva, orättvisa osv.
Vänliga hälsningar,
Kajsa
Vad tror ni att svenska myndigheter skulle kunna göra konkret (som inte görs idag) i arbetet med effektiva styrmedel och livsmedelskonsumtion?
När ni talar om att maten ska bära sina externa kostnader, tar ni då också hänsyn till de externa miljökostnaderna för hantering och tillagning, svinnrisk etc? T ex att vissa livsmedel är ätfärdiga medan andra grillas på kolgrill eller har väldigt mycket hushållssvinn.
Hej,
Hur ser förutsättningarna ut för en kombinerad hälso- och miljöskatt ut? Exempelvis på konsumtion av nötkött som ju har såväl externa hälso- som miljökostnader.
Roligt att ni lyfter det goda arbete som görs med hållbara offentliga måltider. Vilken av insatserna ni nämner anser ni är viktigast för att intensifiera arbetet med hållbar mat i offentlig sektor? Finns andra insatser som behövs?
Tack för din fråga! En kombination av ny menysättning (mindre rött kött och mer växtbaserad mat och sjömat) på central nivå (när så sker) och fortbildning och gemensamma lärande-plattformar för kockar och matlagare. Det finns dock lite forskning på området så dokumentation och möjlighet för kunskapsutbyte kommuner emellan vore också välkommet.
Jag skulle vilja se några nästa steg – vad ska nu en politiker göra som vill agera på er uppmaning?
Tack för frågan Anna! Frågan besvaras i seminariet. Se ovan. /Jonatan, Mistra Sustainable Consumption
För att sätta mål på nationell nivå behöver man ta med många olika hållbarhetsaspekter, precis som nämndes i presentationen. Och man behöver också kunna mäta om målen efterlevs. Det är svårt att mäta konsumtion, särskilt i kombination med flera hållbarhetsaspekter. Det finns risk att mål blir fokuserade bara på det som ät mätbart. Har ni någon kommentar på det?
Upphandling är viktig.
När det gäller inköp av kött och kyckling så köper region Värmland med krav enl svenska djur krav och då slipper vi pencillbehandlade djur i förebyggande syfte.
Mål har varit 70 och nu är vi över 90 procent
Hur stor andel av dagens svenska kött- och mjölkproduktion går på naturbete?
Vad i arbetet under projektet eller resultatet förvånade er mest?
Tack för frågan! Frågan besvaras i seminariet. Se ovan. /Jonatan, Mistra Sustainable Consumption
Känner ni till om någon tittat på skolans undervisning kring hållbar livsmedelskonsumtion? Har lärarna rätt kompetens och verktyg och är läroplanen uppdaterad?
Ett bekymmer med att ta med flera parametrar (vattenåtgång, övergödning etc.) i utvärderingen av ett livsmedels miljöpåverkan är att bra jämförbara/rättvisa mått saknas. Hur tycker ni att detta hanteras bäst nu innan detta ev utvecklas?
Hej Helen, vi ber om ursäkt för att ljudet var lågt på sina ställen. Vi kommer att försöka fixa detta innan vi lägger upp videofilen i efterhand. / Jonatan, Mistra Sustainable Consumption
Har ni funderat på hur statliga/centrala styrmedel kan slå i olika regioner i Sverige. Lokal livsmedelsproduktion har många mervärden hållbarhetsmässigt (ekonomiska och sociala med också miljömässiga – t ex biologisk mångfald) och det är ganska stor skillnad i förutsättningar gällande livsmedelsproduktion i olika delar av Sverige. Kan centrala styrmedel riskera att slå ut livsmedelsproduktion i tex norra Sverige?
Absolut kan styrmedel slå olika i olika regioner, samt för olika hushåll. Min personliga tanke runt det är att styrmedel som begränsar viss konsumtion och därmed kanske även produktion, bör backas upp med stöd för andra värden och produktion av andra livsmedel. Vi nämner stöd för naturbeten, men det finns andra alternativ att diskutera.
Hur kopplar ni till Agenda 2030 i ert arbete.
Koppla globala och lokal mål.
Hur kan man ta hand om spillenergi från företag för att kunna använda det till odling.
Jag skulle också vilja kommentera ransoneringstanken: WWFs One Planet Plate är i princip en klimatbudget för måltiden med biodiversitetsmervärden. Om man sätter en sådan ram runt en måltid blir det ju flexibelt för konsumenten hur man vill agera. Det är en sorts ransonering fast inte i detalj. Jag undrar om man kan utveckla styrmedel på denna basis. I kommuner sätt nu klimatmål baserat på One Planet Plate, kunde vara utvecklingsbart.
Den globala hållbarheten handlar om att bevara odlingsbar mark, animalierna har stor betydelse där då gödsel och temporär vallodlingkan medverkar till att minska erosion, öka kolinlagring, öka ressileinsen mot torka! i många delar av värden behöver man öka köttkonsumtionen för att nå hälsonsam näringsförsörjning och för att förbättra markens hållbarhet!
Hej Anders,
Rapporten är avgränsad till styrmedel på konsumtionssidan och tar inte upp produktionsåtgärder för att förbättra hållbarheten i mer detalj än i diskussionen kring styrmedelspaket och några korta kommenterar om hur intäkter från exempelvis skatter skulle kunna användas på produktionssidan.
I vissa delar av världen finns det absolut utrymme för ökad köttkonsumtion (till exempel i Afrika söder om Sahara och vissa delar av Asien där hunger och näringsbrist är stora problem). Men den här rapporten handlar om Sverige och svensk matkonsumtion. Majoriteten av dagens köttproduktion (på global nivå) sker inte heller så att djurens roll i kretsloppet på gården ”förverkligas”. 96 respektive 80 % av all kyckling och fläsk globalt produceras i intensiva och industriella system. Det finns absolut större variation vad gäller produktionen av nötkött, men även här produceras 65 % av allt nötkött på global nivå i mixade eller feedlot system och det är också i den här typen av mer intensiva produktionsformer som expansionen av köttproduktionen sker (med medföljande markanvändning till intensiv foderproduktion). Även i Sverige ökar produktionen av kött från t.ex. tjurar på stall. Det köttet som det finns utrymme för i en hållbar kost måste förstås produceras på ett sådant sätt att alla de ekosystemtjänster du nämner understödjs – både i Sverige och globalt – men det går hand i hand med en minskad konsumtion på global nivå och då särskilt i Sverige där vi äter mycket kött både i en global och europeisk jämförelse.
Vänliga hälsningar,
Kajsa
tyvärr har man mest fokus på VAD och inte HUR livsmedel produceras!!! Hur frågan måste belysas! köttskatt ger inget svar. på om vad som är hållbart!
Hej,
Jag har två frågor: En fråga som relaterar till styremedel som addresserar individen vs. näringslivet. Sedan en följdfråga.
Under webbinariets nämndes frågan om hur styrning av individuell konsumtion kan påverka frågan om vilka produkter som importeras, vilket då skulle reglera förflyttning av produktion utomlands och så vidare (minns inte exakt vad som sas).
Tycker detta lät intressant och undrar om ni har möjlighet att utveckla detta mer? Går samma tankesätt att applicera på bolagssektorn och deras leverantörskedjor?
Följdfråga av mycket bred natur: Vad kan näringslivet göra? Vad är den lägst hängande frukten?
Hej Malin,
Rapporten är avgränsad till vad staten och offentliga aktörer kan göra och behandlar inte näringslivet/företagen utöver hur staten kan agera för att styra dem för en mer hållbar matkonsumtion.
Gällande din fråga om individuell konsumtion och import är jag osäker på vad du menar. Återkom gärna så ska jag se om någon av författarna har ett bra svar.
Vänliga hälsningar,
Kajsa
Det finns annat i planetens än klimat ex växtnäringsläckage, kolinlagring, och bekämpningsmedel . Växtätande djur har en fördel
Hej Gunnela,
Det gör det absolut! Men mycket av dagens svenska köttproduktion nyttjar inte de betande djurens roll som omvandlare av biomassa till livsmedel utan är beroende av insatser av både inhemskt och importerat foder som skulle vara ätbart för människor. Som vi nämnde skulle man behöva utforma styrmedelspaket så att till exempel en skatt på kött inte skulle ”straffa” lantbrukare som har sina betesdjur på ett smart och hållbart sätt, t.ex. på naturbetesmark. Men flera av de miljömässiga hållbarhetsaspekterna är kopplade till att inte producera och konsumera jättestora mängder mjölk och kött som är centralt ur klimatsynpunkt. Dagens koncentration av mjölk- och köttdjur till vissa delar av landet är också en del i övergödningsproblematiken och vall i växtföljden är förstås jätteviktigt (särskilt där det odlas mycket spannmål), men att majoriteten av åkermarken i Sverige används till foderproduktion är inte heller hållbart givet att den globala befolkningen växer och att det för den biologiska mångfalden är betydligt bättre att odla mat i Sverige än att göra det i tropiska regioner där artrikedomen är mycket större. Men det här är ju mer produktionsåtgärder och rapporten är avgränsad till konsumtionsstyrmedel, men ett sätt som kopplar dem samman är exempelvis att man skulle kunna använda intäkter från en köttskatt för att också kunna göra satsningar och investeringar på produktionssidan så att vi kommer bort från system som är negativa för djurvälfärd, där de betande djurens roll i matsystemet inte används och där marken går till foderproduktion istället för mat osv.
Vänliga hälsningar,
Kajsa
kan ni exemplifiera hur hög en effektiv köttskatt skulle bli – mätt i exempelvis kg/malen köttfärs el dyl.?
Det är upp till politiker att avgöra eventuella nivåer. Dock har de nivåer som undersökts i studier inneburit ett ökat konsumentpris på ca 20-30% av ursprungspriset för nötkött och en lägre procent på exempelvis fläsk.
Mvh
Sarah Säll
Upphandling ett viktigt instrument.
Problem med antibiotika resistenta bakterier därför krav i upphandling av kött.
Upphandlingskrav enligt svenska djurskyddskrav där Region Värmlands mål är 70 procent och har nu uppnått det med över 70 procent
Hej Eva,
Upphandling är absolut en viktig komponent i verktygslådan. För att minska konsumtionen av rött kött kan dock andra mekanismer vara mer effektiva.
Tack för ett bra seminarium/Anita L
Tack för att du tittade Anita! /Jonatan, Mistra Sustainable Consumption
har ni inget svar på om animaleirnas roll i biocirkulär ekonomi och klarar LCA av att värdera livsmedelssystem!
Höj momsen på socker och dess produkter där mycket sockerinnehåll.
Skulle vara bra för hälsan.
Tack för ett bra seminarium! /Fredrik
Tack för att du tittade Fredrik! /Jonatan, Mistra Sustainable Consumption