I en ny stor rapport har ett antal forskare undersökt vilka styrmedel som fungerar bäst för att ställa om vårat samhälle till en mer hållbar matkonsumtion. De presenterar också sina resultat i ett live-sänt webbinarie.
En stor del av svenskarnas växthusgasutsläpp kommer från maten. Det svenska jordbrukslandskapet har störst andel rödlistade arter av alla landskapstyper i Sverige och matimporten är förknippad med stor användning av mark, bekämpningsmedel och antibiotika i andra länder. Dessutom gör vår kost oss fetare.
Nu har nio forskare från SLU, Mistra Sustainable Consumption, Beijer Institute of Ecological Economics, Göteborgs universitet/CeCAR samt Chalmers gått igenom vad som skrivits om mat och styrmedel. Sedan ger de tre rekommendationer till dagens beslutsfattare för hur de ska skapa en hållbar livsmedelskonsumtion.
Allt från köttransonering till kostråd
De har tittat på 17 olika potentiella styrmedel. Allt från köttransonering till skatter och kostråd. Vad kommer de då fram till?
Att satsa på hållbara måltider i skolan är viktigt då vanor i ung ålder fortsätter vara viktiga. Kunskap och stöd är inte tillräckligt utan skatter och regleringar måste till. Men de bör kopplas till folkhälsa för att få större stöd i samhället. För alla styrmedel är inte så populära. Men forskarna konstaterar att det finns ett tillräckligt vetenskapligt underlag för att omgående införa styrmedel för att hantera matens klimat-, miljö- och hälsopåverkan.
Se mer i webbinariet där de presentar sina resultat här klockan 10 den 15 juni.
Läs hela rapporten här
Har man beaktat andra hållbarhetsmål som biolgisk mångfald och den kolinlagring som vallodling ger. Hur köttet produceras är viktigt från hållbarhetssynpunkt
Vilken metod tror ni kan göra störst skillnad globalt, om test av ett nytt styrmedel i Sverige inspirerar andra länder att använda samma metod?
Har ni tittat på hur mycket EU direkt eller indirekt subventionerar köttproduktion i dag? Något att studera vidare?